Hur hade ni tänkt?

Hej, jag har inte riktigt någon att bolla detta med så nu hoppas jag att jag får er hjälp med lite input. Hur hade ni resonerat om ni varit i situationen nedan?

Situationen är att jag är 30 (31 i vinter) år gammal kvinna, och bor ensam utan potentiell sambo i en första hands hyresrätt (48 kvm, 2a) med 9300kr i hyra (jättefin nybyggd hörnlägenhet) i en av de större städerna och jag pendlar till jobbet i Stockholm, vilket även det är en hög kostnad (2200kr).

Allt som allt efter att alla räkningar är betalda så har jag bara 2-4000kr kvar av lönen olika månader, vilket tar bort allt mitt framtidshopp om att kunna köpa en bostadsrätt och kunna plugga (avgiftsbelagd utbildning), men även möjligheten att kunna spara och göra kul saker. Men - jag trivs verkligen i lägenheten (är hemma väldigt mycket, har inte så många vänner) och jag tänker även lite strategiskt i det fall att jag skulle träffa någon att flytta ihop med och eventuell börja bilda familj, dock är stressen för ekonomin ständigt närvarande nu när jag bor själv eftersom det kommer ta flera år bara för att spara ihop en buffert och jag har inte någon familj att falla tillbaka på om jag ex. skulle bli arbetslös och få svårt att betala hyran.

Jag har fått en möjlighet att byta till en mindre lägenhet (28 kvm,1a) som har samma standard på lägenhet som min nuvarande, och med en hyra på 3000kr lägre än min nuvarande, dvs ca 6100kr.

Min fundering är - är det värt att flytta in i en superliten men fin lägenhet (really, min säng kommer bokstavligen stå 1,5 m från spisen) i syfte att spara mer pengar för att framtidenkunna köpa något större?

Med framtid menar jag att det förmodligen kommer ta ca 5 år innan jag har tillräckligt för en kontantinsats (under förutsättningen att jag bor själv).

Jag tänker lite att det känns som ett så stort steg bakåt, jag är ju snart 31 år gammal.. känner mig så misslyckad oavsett vilket alternativ jag väljer.

(Inget dumförklarande tack, men gärna input om hur ni tänker??)