Är det dialektala skillnader som avgör om man uttalar en mening av eller utav? Exempelvis: granen var gjord utav plastbarr eller granen var gjord av plastbarr.
I vilken del av Sverige skulle man uttala exempelvis denna mening med utav vs av?
Jag säger "Av" och är från Dalsland.
Är det dialektala skillnader som avgör om man uttalar en mening av eller utav? Exempelvis: granen var gjord utav plastbarr eller granen var gjord av plastbarr.
I vilken del av Sverige skulle man uttala exempelvis denna mening med utav vs av?
Tror det kan vara dels dialekt, dels ålder på talaren, dels språkstil på talaren och dels begreppsetablering.
Själv säger jag bådadera, beroende på vilka ord som står/sägs runt omkring. Det är inget jag brukar tänka på utan det går utav bara farten.
Jag säger av. Utav har en helt annan betydelse men de flesta är inte medvetna om det, och säger därför fel. På samma sätt som västkustare har dubbla bestämningar till ord ibland (denna boken t ex).
Ja det handlar i mångt och mycket om dialekter. Tyvärr sprider det sig till skriftspråket och jag blir "galen" när det står "utav" i text. Än så länge är det inte en vedertagen stavning och åtminstone journalister borde veta det.
Bor själv i Närke och här säger var och varannan "utav". Dock säger jag själv alltid "av". Det är kanske svårt att kartlägga detta eftersom man kan höra personer på tv osv, som säger "utav" så tittare kan anamma det oavsett var de bor.
Jag arbetar inom skolan och ett bra exempel när man pratar med elever om det här så kan man säga: "vad betyder förkortningen "p.g.u" (ingen vet, har aldrig hört den). Sen säger man: Nej, för förkortningen är "p.g.a" = på grund AV (inte på grund UTAV). Då brukar de skratta lite och några kommer ihåg det sen och lär sig.
Jag säger av. Utav har en helt annan betydelse men de flesta är inte medvetna om det, och säger därför fel. På samma sätt som västkustare har dubbla bestämningar till ord ibland (denna boken t ex).
Ja det handlar i mångt och mycket om dialekter. Tyvärr sprider det sig till skriftspråket och jag blir "galen" när det står "utav" i text. Än så länge är det inte en vedertagen stavning och åtminstone journalister borde veta det.
Bor själv i Närke och här säger var och varannan "utav". Dock säger jag själv alltid "av". Det är kanske svårt att kartlägga detta eftersom man kan höra personer på tv osv, som säger "utav" så tittare kan anamma det oavsett var de bor.
Jag arbetar inom skolan och ett bra exempel när man pratar med elever om det här så kan man säga: "vad betyder förkortningen "p.g.u" (ingen vet, har aldrig hört den). Sen säger man: Nej, för förkortningen är "p.g.a" = på grund AV (inte på grund UTAV). Då brukar de skratta lite och några kommer ihåg det sen och lär sig.
Tror det kan vara dels dialekt, dels ålder på talaren, dels språkstil på talaren och dels begreppsetablering.
Själv säger jag bådadera, beroende på vilka ord som står/sägs runt omkring. Det är inget jag brukar tänka på utan det går utav bara farten.
Säger båda
Säger båda