Varför låta barn under 3 år använda skärmar?

Att din kompis ungar inte vill gå ut beror inte på om de fått plattor före 3 års ålder utan att de felanvänds idag. Man måste lära barn ett sunt sätt att förhålla sig till skärmar så de inte blir beroende, ju yngre desto större risk.

jo men om man börjar innan tre år ju chansen större att man får ett destruktivt förhållningssätt till skärmen. så varför inte bara vara utan? 

För den risken spelar det ingen roll om barnet är 2, 5 eller 10. Ett beroende kan man utveckla när som helst, även som vuxen. Det som avgör är inte ålder utan hur man hanterar dem, användningsmönstret.

Varför varnar WHO då? 

WHO rekommenderar även att barn under 3 år inte ska titta på tv öht. Behöver jag ens nämna att forskarvärlden inte håller med WHO i deras knasiga rekommendationer? 

I vårt fall för att det inte finns mycket annat att göra. Jag har varit föräldraledig i över 2,5 år och 2 år av den tiden har det varit pandemi. Nästan inget har haft öppet här och vi har knappt kunnat träffa folk. Innan pandemin var vi på allt från babymassage och sångstunder till babysim och öppna förskolan. Då var det inte heller lika svårt att sysselsätta den tiden vi var hemma, större delen av dagarna gick ju åt till aktiviteter. Sen stängde som sagt allt ner och promenader, lekplatser, böcker, pyssel, bakning, utflykter etc i all ära men efter ett tag blir det uttjatat. Särskilt när barnet är så pass litet att de flesta aktiviteter slutar i kaos. Färg överallt, mjöl som kastas på golvet, deg som äts upp, samma bok som ska läsas 15 gånger om dagen annars utbrott, skrikfest och kräkattacker i bilen osv. Normalt såklart men när 100% av dagarna består av sånt, och enda alternativen för en break är att gå ut i regn och stormblåst med barn som absolut inte vill gå ut och att låta ungarna titta på nåt avsnitt barnprogram som de älskar och sitter som ljus framför har valet ofta fallit på det senare liksom. Särskilt när det finns saker som behöver göras där det är säkrast och enklast att inte ha småbarn krypandes och klättrandes runt benen. Visst har jag ibland dåligt samvete men det är som det är. Gör det som får vardagen att flyta på bäst. Nu kanske det blir annorlunda när alla restriktioner släpps.

Jag trodde du visste det eftersom du startade tråden? De har olika riktlinjer för olika åldrar men barn under 5 år behöver röra på sig mer istället för att skapa ovanan att sitta klistrad vid en skärm, precis som din kompis barn gör nu. Att ännu mindre barn inte ska sitta vid skärmar har mer med synen och hjärnan att göra, hur man tar in rörelser osv. Det har också lite med socialt samspel och språkutveckling att göra, den blir bättre om man har ögonkontakt mellan barn och vuxna under samtal. Sitter man vid en skärm blir det ju inte mycket av någonting. Och små barn behöver verkligen inte den input som skärmar ger, varken för nöje eller lärdomar. WHO säger däremot inte att små barn ska ha noll minuter skärmtid, men för den ålder du frågar om tycker de att max en timme om dagen är lagom, för barn under ett år noll skärmtid.

www.who.int/news/item/24-04-2019-to-grow-up-healthy-children-need-to-sit-less-and-play-more

Alltså, de säger inte noll skärmtid för 2-3-åringar, men för barn under ett år.

Mina barn hade i princip ingen skärmtid innan 3 års ålder. Alltså de såg ju skärmar hos vänner och i typ väntrum och på andra offentliga platser, men vi hade det inte hemma och inte på förskolan.
De kan trots detta, nu vid 5 och 7 års ålder, tjata och bråka om att få sina skärmar och behöver ofta hjälp att stänga av, även för att gå till andra roliga och älskade aktiviteter. 
Skärmar är extremt stimulerande för barn - på gott och ont.

Tv, skärmar och mobil. 

Jag tycker att det är under sund förnuft. Det gäller nog att vara konsekvent med tid hur man spenderar tid med just det. Finns det inga specifika regler då blir det skärm 24 /7.

Jag tycker det är viktigt med umgås med familjen utan skärmar. Kvalitetstid med familj.

Kanske om man gör så från början och introducerar ha skärmtid sen lektid tillsammans umgås. Gör skärmen kanske till en belöning.

Det kanske blir svårare med tiden. Men jag låter mina barn ha en frihet och när vi vill umgås tillsammans. Och det funkar för oss. Vi behöver inte ens tjata att stänga av skärmen ett tag.

Det kan nog bero på att vi har gjort så sen de va små. 

Sätter man skärmen som en belöning visar man ju på att det andra aktiviteterna är tråkiga Men att skärmen är kul.

Ja det beror på hur fantasifulla föräldrar man har. Du fråga jag ger svar så är det 

Du har inga barn som jag ser. Din kompis har enligt info. 

Man ska inte ge sig in på leken när man inte har själv och jämföra sig med. 

Ibland räcker det inte med fakta utan man kan se resultatet själva och testa.

Speciellt när man inte har barn själv. 

Och sen är det till och med så att olika familjer har olika förutsättningar, de som har det lättare har ofta svårt med förståelse varför andra gör "fel".

Förstår hur du tänker. Du har nog rätt. 

Men generellt tror man att man vet så mkt när man inte har barn själv. 

Ja då vet man väl som allra bäst ;) 

Barnvakt, är det enda riktiga svaret. Precis som 80- 90- och 00-talister sattes framför tv, video, dvd och tvspel sätter dessa också sina egna 10- och 20-talister framför en mojäng som är mer eller mindre interaktiv för att få barnen ur vägen när de behöver av något skäl.

Men vilka skulle ens erkänna det?

Ja, TS, det undrar jag sedan länge. Speciellt i Sverige, där man är så mån om att allt angående barn ska vara vetenskaplig "godkänt", men just när det gäller skärmar gör man precis tvärtom till vad forskarna säger. Då sätter man bebisar framför TVn och plattan och att 1-2åringar har 2 timmar skärmtid per dag är normal.
Jag antar att det beror åt ena sidan på föräldrarnas obsession av skärmar (det finns ju verkligen folk som tror att man odla fram framtida programmerare om man svajpa över en skärm så tidig som möjligt) och övertygelsen att barn måste underhållas hela tiden.

Jag gör det för att jag är lat. 

Varken vill eller orkar bry mig.