Från Läkeväxter förr och nu
Kulturhistoria om alrunan:
Alrunan är ursprungligen hemmahörande i sydösteuropa och västasien. Redan under antiken hade egyptier och greker börjat använda alruna som bedövningsmedel parallellt med bolmört, men alrunan blev oxå tidigt en magisk trollört, som tilltrodes helt övernaturliga krafter.
Man ser den avbildad i egyptiska pyramider. Denbalsamerade fick kransar av alrunefrukter med sig på resan till dösriket. Alrunans frukter nämns flera gånger i Biblen under namnet kärleksäpplet. Man anser oxå att de husgudar som Rakel gömde i sitt underliv - så att inte fadern, Laban, skulle se dem - var alrunerot.
Det var just roten som var det verkliga stora trollmedlet pga sin likhet med en människokropp. Under sen-medeltiden och renässansen dyrkades alruneroten som en gudom. T o m kyrkans lärda herrar höll alrunan för ett medel som kunde skaffa dem lycka och framgång i livets alla lägen.
I sydeuropa kan man fortfarande se alrunerötter saluförada som amuletter. Läggs en sådan i penningpungen tror man sig vara säker på att där alltid kommer att finnas pengar.
Från Örtmedicin och växtmagi
I vissa väder förhållanden händer det att kemiska småpartiklar i daggen och på bärens yta ingår förening och alstrar ett svagt ljussken. Ett liknande fenomen kan man under ljusa nordiska sommarnätter iaktta där det växer blåbär.
Det är ovisst om alrunan någonsin har odlats av nordiska häxor, men i central och sydeuropa användes både frukter och roten som ingredienser i kärleksdrycker och häxsalvor.
Sedan alrunan dragits upp ur jorden skulle den badas i vin och kläs i de finaste kläder. Den som ägde en alruna och vårdade den rätt blev rik och fick framgång i kärlek. Men om alrunan tröttnade på sin herre blev den ondskefull och måste säljas omedelbart.