Vid vilken ålder ungefär anser ni det som rimligt att svara på barns frågor om t.ex varför man har bindor/vad det är och då allmänt utan massa detaljer gå in på att kvinnor blöder från underlivet?
Jag och mannen är lite oense så vill gärna veta hur ni andra ser på det.
Jag har berättat att det kommer blod en gång i månaden när frågan kommit om varför man har binda. Barnet började fråga runt 2-3 år. Har även sagt att man får blod för att man kan få barn. Typ inget mer invecklat än så, inget pinsamt utan bara fakta.
När de frågar. Det är bästa åldern. Beroende på ålder kan man berätta mer eller mindre, ju äldre de är desto mer avancerade förklaringar kan de förstå. Det finns ingen anledning att hålla tillbaka men man pratar om rent allmän information och inte om sig själv då.
Det gjorde jag tidigt med mina barn, redan runt 2-3 års åldern. Men då på basic barnnivå och bara förklara vad en binda var. Vartefter de vuxit upp har jag förklarat mer.
Jag själv fick min mens när jag var 10 och var helt oförberedd. Jag visste vad bindor var och vart de fanns men inget mer än så. Jag önskar jag visste mer redan tidigare.
Innan mensen kommer brukar det i regel komma flytningar i några månader och det kan bli magvärk etc etc så det hade jag definitivt informerat om och vad som komma ska. Det är liksom lite för sent redan när mensen redan är ett faktum. Tänk om dottern en dag får mens i skolan och inte har varken kläder eller bindor.
Stegvis. Inte konstigt att barn vill veta varför man har bindor etc. Som ovan skriver. Håll det enkelt och faktamässigt. Mitt barn frågade runt 5-6 års ålder men var lite nyfiken tidigare. Det finns böcker från runt 8-9 års ålder som handlar om puberteten, mens mm. Bra att läsa tillsammans. Tänker att man kan prata mer ingående runt 8-9 års ålder om hur kroppen utvecklas till vuxen. Bättre ju mer naturligt det känns för barnet med kroppens utveckling och att det händer hormonella skutt som kan vara jobbiga mentalt. Bygg förtroende genom öppenhet tidigt tycker jag. Så blir du den trygga och naturliga samtalspartnern senare.
Jag var 3-4 år när jag började fråga om mens. (är 70-talist)..
Min son var väl något äldre. Minns inte riktigt.. Tror han hade börjat skolan.
Jag säger att när barnet börja fråga om mensen. Flickor frågar ju tidigare då de ser ju att de i kroppen liknar mest mamma. Så skall man berätta, anpassat efter barnets ålder.
Gradvis när de frågar. Och inte ösa på med information de ej eftefrågat för tidigt. Känna in och svara på det som de faktiskt frågar.
Från att de börjar fråga anpassat utifrån ålder.
Den seriösa diskussionen tog jag strax innan 12-års ålder med äldsta men tabbade mig därmed med den yngre som fick sin mens vid 11-års ålder. Det blev ganska kaosartat då hon inte var beredd på vad som skulle hända så jag kommer starta tidigare med tredje systern.
Jag tillhör dem som tycker att det är viktigt att ta upp ämnet även om barnet inte frågar. Det är information som är bra att ha för alla och viktig att ha som flicka. Frågar inte barnet själv så kan det nog vara idé att låna en bok om puberteten eller prata om mens senast vid 5-6-års ålder.
Min dotter har vetat vad mens är sen hon var 2. Hon såg när jag tömde min menskopp och frågade därför. Fick förklara förenklat och senare har jag förklarat hela grejen med ägglossning, befruktning, mens osv. Hon är 10 idag och tycker inte mens är konstigt alls.
Min särbos dotter som är 9 vet ännu inte vad mens är vilket jag tycker är helt galet då man faktiskt kan få det vid den åldern. Ingen hade förklarat vad mens var för mig förrän jag var 12, på en gymnastiklektion. Det var ju bara tur att jag inte fick den förrän jag var 14...
Jag tillhör dem som tycker att det är viktigt att ta upp ämnet även om barnet inte frågar. Det är information som är bra att ha för alla och viktig att ha som flicka. Frågar inte barnet själv så kan det nog vara idé att låna en bok om puberteten eller prata om mens senast vid 5-6-års ålder.