Min 4-åriga dotters kommentar

Det handlar om vad man vill prioritera, vad man vill just här och nu. Det handlar om barns självständighet framförallt. 

Självklart som förälder ska man vara där pyssla leka, umgås etc. 

Jag är tacksam att jag träffade min man som va/är redan barnslig och är lekfull, humoristisk, fantasirik pappa.
Medan jag är den som städar, jobbar, lagar mat, planerar(vardagsbestyr) planerar tillsammans vid större beslut.

Barn kan säga väldigt mkt för att få uppvärksamheten. Barn säger vad de tycker. Men sen beror de på hur du är om du tar åt dig lätt, generellt eller att det gick in i ditt mammahjärta.
Beroende på situation du är i. 

Har du precis umgåtts med dina barn, känner att du ger dina barn uppvärksamhet, kärlek umgås, etc. Ta då dig tid med plantera blommor. Barn kommer att tycka att du är tråkig. Oavsett ålder. Vänta du bara till trotsåldern, tonåringsperioden etc. Då kommer barnen skämmas över dig istället. Barn är så. 

Ibland måste man ha tid till annat. 

När min son är hemma brukar han leka en del på rummet själv men vi går alltid ut till lekplatser, stranden, skogen eller liknande, ibland både fm och em.

Frasen "närvarande förälder" kan du fundera på. Det är inget fel att pyssla med blommor eller andra hobbies men upplever dina barn verkligen att du är med dem också...? Tydligen inte eftersom din dotter känner sig bortglömd.

Tanken är ju fin att syskonen kan leka med varandra en stund medan du fixar i trädgården.

Fast en är 7år och den andre är 4år..
3år låter inte mycket i åldersskillnad. Då de är barn det handlar om så är det en enorm skillnad i mognadsnivåer på 3år. 
Visst de kan ha kul en stund ihop.

Du kanske skall fundera på din dotters ord. I bland när man håller på med sitt intresse så  går det ofta mer tid än vad man själv tror.

Varför inte hitta på kul familjeaktiviteter? Bada, gå på djurpark, lekland etc med barnen när du är ledig.

Kan garantera att barnet inte menade i allmänna termer, att du generellt bryr dig mer om blommorna. Snarare att du just då grejade med blommor istället för henne och att hon tyckte att det var tråkigt. Det är inte farligt att ha tråkigt heller. Jag tycker att när du försökt involvera dem och de inte vill, då har du gjort tillräckligt. Sedan är det fint om man gör något tillsammans med barnen en stund varje dag, men det kan lika gärna vara att hänga tvätt tillsammans. Om de har tråkigt kanske du kan föreslå någon aktivitet, att de kan spela spel, måla, leka med en boll i gräset. Men med så stora barn tycker jag inte att du ska ha dåligt samvete som gör sådant du gillar. Du är ju i närheten hela tiden.

Tillägg

Bsrnen är stora nu minsta är det mkt pyssla, måla, teckna,
Mina äldsta är med sina polare nu. 

Men det är fortfarande ibland. - mamma kan vi laga mat? Tillsammans. Eller så kan man få underbara långa ögonfransar ögon manna kan du laga dumplings? Haha.

Då känns det rätt i mitt mamnahjärta att jag har gjort nått rätt :) 

Nja, klart de kan leka tillsammans utan problem. Tror folk är mer rädda för åldersskillnaden än vad som är verklighetsförankrat, därför skaffar man barn för tätt för deras eget bästa.

Jag har samma åldrar på mina och de leker med dockor och dockskåp, spelar kula, brottas, leker kurragömma, skapar teatrar med nallar, målar, gör pärlplattor, leker ute med kompisar eller bara sitter och pratar med varandra. Sen tjafsar de ibland också och då kan de göra saker på egen hand en stund. 

Sen måste man inte hitta på aktiviteter varje dag. Gissar att TS undrar över just de dagar de bara är hemma, man måste inte roa barnen konstant.

Du vet med anekdotisk bevisföring så kan man bevisa  vad som helst.

Fast om du läser TS så framgår det ju att hennes barn inte vill leka så mycket ihop. 
Och då är det väl bra att jag aldrig skrev att TS skulle hitta på aktiviteter "varje dag". 

Jaha, var det forskningsbaserad fakta du baserade påståendet att 3 års ålderskillnad är för mycket för att de ska kunna leka tillsammans en längre stund på? Du skrev det som något sorts allmän sanning att TS därmed hade för höga förväntningar - jag håller inte med. Det är inte säkert att de hade lekt ihop med 1 års åldersskillnad heller, min poäng var att det inte hänger på åldern. Vill de inte leka med syskonet är det självvalt, och inte en anledning till att TS ska vara lekmoster hela dagarna.

Du skrev tips på basic familjeaktiviteter som hon borde göra istället, lite nedlåtande med antagandet att de inte gör sådant för att hon grejar med sina blommor.

Jag har aldrig hävdat att TS skall vara lekmoster hela dagarna, Du kan inte citera det heller i min text att jag har hävdat det.

Är det något annat du skall tillskriva mig som jag heller aldrig skrivit?
Jag ställde en fråga  och ja jag gav även förslag.
Att du väljer att tolka det som nedlåtande får stå för dig. Och jag har inte antagit något heller. Är det mer hittepå du skall komma med som du vill hålla emot mig?

Jag har också 3år mellan barnen.
Jag tror inte alls att du bara fördriver lediga dagar med att pyssla med blommor.
Det är gräva, rensa, sköta gräsmatta, staket, bygga fotbollsmål och underhåll på allt möjligt.
Just detta gör att du kan hålla ett vakande öga på dina barn när de, tittar på småkryp, hoppar studsmatta, plaskar och badar i trädgården.

Lite som ungefär när en hästkvinna älskar hålla på med hästarna och barnen får självklart vara involverade med hästarna genom att.... skyffla hästbajs. Ts ungar har säkert skitkul. :/

Det är såklart helt okej att du pyssla med ditt - barnen kan ju vara med om de vill, eller så sysselsätter de sig själva.

Att din 4åring sa att du bryr dig mer om blommorna betyder ingenting. Barn i den åldern säger precis vad de känner just nu och vad de kännder just nu är i deras värld allt de någonsin har känt. En föräldrar kan höja rösten en gång vartannat år och en 4åring kan då påstå att "Du skriker hela tiden!".
Om barnet alltså säger att du bryr dig mer om blommorna, betyder det att "Just nu pyssla du med blommorna, men jag vill att du gör något med mig."

Jag hade en mamma som visserligen tog hand om mig, men som aldrig gjorde något med mig i fokus. Jag fick hänga med och roa mig på egen hand på hennes jobb när vi inte hade barnomsorg, jag fick leka i trädgården när hon fixade i rabatten och sitta och rita vid köksbordet när hon lagade mat. Min pappa å andra sidan läste mängder med böcker med mig, pratade, lekte. När han lagade mat gjorde vi det tillsammans, och när vi bytte däck på bilen eller åkte till tippen involverade han mig och vi umgicks under tiden. Nu är jag medelålders och jag har aldrig riktigt lyckats etablera en fin och nära relation med mamma som jag har med pappa.

Det behöver så klart inte vara så med er, men med tanke på dotterns ord så kanske du ska fundera på hur mycket uppmärksamhet du ger dina barn. Självklart ska du också syssla med din trädgård, men din dotter kanske behöver tid för sig också? Gör ni något tillsammans som är bara er tid? Annars kanske det är läge att fundera på balansen. 

Det kan självklart också bara vara något hon sade för att hon kände så i just det ögonblicket utan att det har bäring på resten av tiden. Det vet du säkert själv. 

 

Känns som att din dotter är lite trött på att bara få hänga med sitt syskon hela dagarna..

Gissar på att hon vill känna sig inkluderad i dina lekar med. ??

Så rätt svar när hon säger sådär är "Mamma tycker om att leka med blommorna, men om du vill så får du jättegärna följa med och hjälpa."

Vips så kommer hon känna att du vill att hon ska vara med henne om dagarna. Och tio sekunder senare så kommer hon säkert ha tröttnat på att syssla med blommorna och gå tillbaka till att börja leka.. 
Eller så blir hon bara glad över att du säger att hon jättegärna får vara med. 

Om inte annat kan hon vara med o fixa med blommor och laga mat så har ni jättemånga roliga saker som ni båda två kan hjälpa till o göra tillsammans. 

Barn funderar jättemycket i den åldern, allt ifrån kompisar till allt som kommer ut ur alla släktingar. Dom flesta vill nog bara få känna att dom är uppskattade och att folk vill att de ska vara där. 

Jag har dock inte hävdat att du påstått det heller, utan det var vad jag skrev. Däremot frågar TS hur mycket uppmärksamhet hon ska ge barnet eftersom hon pysslar med blommor ibland. Ditt svar var inte direkt "du är ingen jävla lekmoster" utan förslag på grundläggande saker hon kunde göra istället. Läser man mellan raderna tycker inte du att TS gör tillräckligt. Därav mitt svar att hon inte behöver vara aktiv med barnen konstant. 

Sluta med ditt dravel, jag skrev min tolkning, det är inget hittepå om dig som person.

Tycker inte alls att det låter likt. Att plantera och sköta om odlingar är något som ofta ingår i den pedagogiska verksamheten på förskolan, för att det är lärorikt och roligt för barnen. Att skyffla hästbajs är nog inte lika vanligt att man gör.

Mina jämnåriga barn har med glädje deltagit mycket med att så frön, byta jord, beskära växter och vattna. Observera att detta enligt EnAnonumius är anekdotisk bevisföring, innan du använder mitt påstående i forskning!! 

Jag tycker du ska reflektera över vad dottern sa. 

- Hur mycket tid ägnar du åt trädgården per dag?
- Hur mycket tid ägnar du åt dina barn per dag?
- Vad gör du tillsammans med dina barn som inte handlar om att ni jobbar med trädgården tillsammans?
- Vad skulle dina barn vilja att du gjorde mer av tillsammans med dom?

Nu är det sommar och jag antar att ni är mer lediga. Perfekt tid att hänga mer tillsammans med barnen och bonda. Pyssla, hänga i parken, åka och bada vad man nu tycker är kul.