utsött eller inte?

vill ventilera en händelse som jag anser vara av väldigt stor betydels. Eller är jag bara nojig?

Det hela utspelar sig på följande sätt:

En morgon vaknar jag o läser tidningen att min bror blivit delägare i ett projekt och förstår att det kostade en stor simma pengar.

När jag tittar mig omkring i vardagsrummet ser jag min bror o han kompis hånskratta åt mig. 

Jag grattade honom givetvis men undrade varför inte jag fått veta ngt. När jag sedan talade med mina föräldrar sa dom väldigt kortfattat att dom lånat ut en halv mille till honom. Men tillägget att jG fått 500kr i månaden under en längre tid så det går jämnt upp typ. Jsg blev alldeles stum och chockad. Det här har d heller aldrig talats om mer. På fyllan har dock min mor tagit upp det på ett väldigt märkligt sätt. Hon har nästan anklagat mig när jag frågat om vatför i helvete jag fick reda på det sist? tidningen visste de tidigare o hans polare. 

det är helt klart väldigt laddat. jag önskar min bror all lycka i livet men det hör känns väldigt skevt. Känns en i dag som en kniv i ryggen och ingen vill prata om det.

Till Er frågar jag nu, är det mig som det är fel på eller är det ngt som inte stämme?

Tack på förhand om era synpunkte!