Dålig självkänsla

Hjälp!
jag är 40+ och alltid levt i tron att jag har väldigt god självkänsla. Kanske inte självförtroende i alla lägen direkt, men självbilden har iaf varit god.

men nu har jag insett att den inte alls verkar vara det! Någon annan som erfarit samma? Jag tycker nog inte att jag är värdelös men jag har börjat inse att jag har signaler att den och den gillar mig nog men inte tillräckligt mycket/brist på annat. Jag upplever ofta oro om att jag inte har några vänner kvar och brukar då höra av mig till flera st om vardagliga saker bara för att få någon slags bekräftelse på att de finns kvar och att jag bara inbillar mig. Det brukar lätta för stunden, men sedan kommer oron tillbaka. Vet inte varför jag är så rädd för ensamheten? Jag har ju familj och även om mitt soc nätverk inte är lika stort som det var för 15 år sedan så finns det ju ett sådant. 

Kanske har det varit några svek de senaste åren som brutit ner mig, kan det vara så att en kan på något sätt bli rubbad i självbilden? jag har nog alltid varit svag för att älta saker för att försöka förstå men nu ser jag risken i att det inte hjälper mig längre. Hur slutar en att älta svek? Har försökt att bestämma mig många gånger under senaste året att nu får det vara nog, men lik förbannat pågår det ändå.

Kan isolering under pandemin hjälpt till? Och småbarnsår på/under det? Hur kan jag komma tillbaka? Hur gjorde ni? Gärna berättelser om er själva hur ni gjorde eller Era bästa tips tack!