Min son vill inte gå till skolan och har svårt att vara tyst i klassen

Det låter som han behöver utmaning snarare än tystnad. 

Jo, han får kanske lära sig att vara tyst på genomgångarna för klassen men han borde få böcker som motsvarar nästa nivå eller extra uppgifter som är lite kluriga. 

Be fröken testa det i ett par veckor och se om det hjälper. 

Jag tror det är ganska vanligt bland pojkar i lågstadiet att de pratar för mycket och stör klassen. Det gjorde min son också, men det handlar mycket om mognad. När de mognar lite så lägger det sig. Nu går han i femman och det finns fortfarande ett par barn i klassen som stör, men de har diagnoser. 

Det är lärarens jobb att hålla klassen lugn och ha strategier för detta, du kan precis som du säger inte lämna ditt jobb för att sitta med i skolan hela dagarna. Om läraren inte klarar detta får hen ta kontakt med rektor och be om en assistent som kan stötta. 

Har du eller fröken frågar _varför_ han stojar? På ett konstruktivt sätt alltså. Om han ligger före så kanske han är totalt uttråkad och tycker att han redan kan det som fröken pratar om. Kanske behöver han svårare uppgifter. Eller har han bara myror i byxorna och behöver ta paus och springa ett varv på skolgården då och då?

Du får ju inte assistent för att du inte kan sitta still, visst läraren har sitt jobb att sköta men det är många föräldrar som missat att uppfostra sina barn att lyssna också. Att vara uppfostrad är inte skäl till assistent.

För TS son låter det dock som en lösning kan vara mer utmaning. Klart det blir tråkigt om det är för lätt.

Det har inte direkt med uppfostran att göra om en pojke på 8 år inte kan sitta still en hel skoldag. Det är helt naturligt att de har spring i benen. Man kan inte jämföra dem med en del flickor som gärna sitter och ritar och pysslar en hel dag. Min son t ex behöver fortfarande bli rejält svettig ett par gånger om dagen med hjälp av lek, fotboll, basket osv för att må bra. 

Det är ett naturligt utvecklingssteg hos många barn att inte kunna sitta still i andra klass. 

Det är ungefär som att säga att en tvååring inte ska ta av ett fat kakor som står på vardagsrumsbordet. Det har inget med uppfostran att göra, det handlar om att barnets miljö inte är anpassad för barn i den åldern. Vilket ju naturligtvis är svårt att ordna, eftersom barn är olika. 

Någon skrev att barn som börjar i skolan kan ha ett utvecklingsspann på ca tre år upp och ned. TS barn kanske ligger tre år före när det gäller matte, svenska osv, men tre år efter när det gäller att sitta still. Något barn är motoriskt som en nioåring medan en annan är motoriskt som en fyraåring osv. Och allt är inom normalspannet och kan inte "uppfostras" bort. Det är inte lätt för läraren att få ihop det och då kanske man behöver stöttning i klassrummet. 

Kan läraren utmana honom mer? Få svårare böcker el andra uppgifter. Är det för lätt så blir man snabbt uttråkad och finns inget annat att göra så hittar mam på bus

Han stör väl för att det är för lätt och han blir uttråkad. Kan läraren se varför han gör så, el ser hon bara ett barn som stör. 

Han kan inte gå upp en klass då? Han kanske är understimulerad?

Det har givetvis inte alltid med uppfostran att göra men nog är det en faktor, och har alltid varit en ursäkt för pojkar att kunna störa eftersom de är så pojkar är. Många pojkar har aldrig några problem att sitta stilla framför en dator en hel helg så den gubben köper jag inte som ursäkt.

För oss som har skötsamma barn fick ju gärna obs-klasserna återinföras, så de slipper få dagarna störda av barn som inte är intresserade.

Jag påstår inte att detta gäller ts son, men köper absolut inte ursäkten om att boys will be boys..

Låter som han är understimulerad. Mitt ena barn som haft svårt att sitta still och lyssna fick tillåtelse att ha papper och penna och sitta och rita under genomgångarna. Är något som jag gör också när jag har digitala möten, det hjälper mig att lyssna och hålla fokus istället för att vandra iväg i tankarna. 

Viktigt att den aktiviteten man gör inte använder samma del av hjärnan som behövs för att lyssna. Om man tex sitter och skriver något eller räknar före i matteboken så tar man bort fokuset från lyssnandet och går in i arbetet istället. Men att rita eller planlöst kladda brukar funka för att bli sysselsatt så man kan vara tyst och stilla men utan att tappa förmågan att lyssna.

Sedan vad gäller själva skolarbetet så behövs det ju en plan där också så att han inte behöver sitta och traggla 40 likadana uppgifter som han kan superenkelt utan bara behöver visa att han kan för att sedan få hoppa över och gå vidare till något mer utmanande.