Kan det vara bara ångest?

Har sen barnsben haft problem med oro och tvångstankar och fick för många år sen hjälp inom psykiatrin. Har haft små tendenser/episoder av problematiken under åren men det har aldrig tagit över. Nu har jag noterat att jag senaste tiden dippat. Det är som att jag har svårt att vara ensam. Jag mår sällan dåligt när jag har folk omkring mig men när jag är själv mer än några dagar i rad börjar jag må dåligt. Känner mig ensam och tycker jag tänker konstiga saker. Fått för mig att ingen gillar mig också senaste tiden, sådär har jag bara känt under pms förut. Börjar tro jag kanske har nån annan problematik, min största oro har alltid varit att bli psykiskt sjuk(ironiskt jag vet), men på nivån av grava psykoser osv och nu tycker jag mig vara paranoid när jag tänker att ingen tycker om mig eller att kollegorna säkert snackar skit om mig. Det låter ju lite depressivt när jag tänker efter men jag känner mig inte deprimerad. Är det någon som känner igen sig? Kan det vara bara ångest det grundar sig i? Kan må skit vissa dagar, ha tvångstankar och oroa mig för diverse för att sen vakna upp morgonen efter och må helt bra. 

Hade en samtalskontakt i samband med min skilsmässa för några år sen och den var svår att få bara den, och fast hon hade kbt utbildning kändes hon inte alls lika skillad som psykologen jag gick hos för många år sen var. Vet att det är jättesvårt att få en kontakt inom psykiatrin och de gånger jag tagit kontakt med nån internetbehandlare har jag inte alls varit nöjd. Det har känts stressigt och ytligt. 

Ska jag sätta ord på min oro är det just detta för psykisk ohälsa, kanske ångesten som ger den känslan? Märker jag kontrollerar min omgivning för att liksom ha koll på mig själv på något vis så jag inte tex ser eller hör något jag inte borde. Kan lägga till att jag försöker inte göra detta men det går nästan på automatik. Börjar nästan tro att min enda chans till att må helt bra är medicin. 

Kanske är det bara att acceptera att jag har dessa dragen och försöka leva med dem? Någon som känner igen sig? Låter det inte märkligt att jag kan må bra i flera veckor och sen må dåligt och känna mig som en psykiskt sjuk människa plötsligt? Kan det handla om att jag har svårt att hantera ensamhet? 

Ingen som känner mig skulle ana vad jag går runt och tänker på. Är högfungerande.