Ni med sambos med dåligt morgonhumör..

Nu missade jag välja att anonyma svar tillåts, går det att ändra? 

Anonym svar tillåts alltid i känsliga rummet. Man behöver inte aktivt trycka i rutan för det.

Min exman hade dåligt morgonhumör. Blev han väckt så blev han ordentligt arg. Synkade inte alls med att barnen och jag alltid varit morgonpigga.
Ofta vaknade jag runt 7.00, gick upp och satte mig att läsa tidningen. Han kom upp mellan 9-10, och det tog ca 2 timmar för honom att komma igång så pass att vi kom ut genom dörren.
Jag blev väldigt påverkad hömörsmässigt av att han var så sur på morgonen, själv är jag egentligen på allra bäst humör mellan 07-12.
Kunde inte riktigt komma till rätta med denna olikhet. Givetvis var det inte skälet till skilsmässan, men det har varit en lättnad efteråt att inte längre leva med någon som drar ner mig i humör!
Min nuvarande sambo är glad både morgon och kväll.

Har inga vettiga tips tyvärr!

Jag kan förstå att det blir jobbigt. Och framför allt tråkigt. 
Om ni funderar på barn så måste ni prata igenom detta ordentligt innan och du måste med öppna ögon se hur det sannolikt kommer att bli:
Du kommer att få ta alla morgnar, trots att du kanske knappt sovit under natten pga amning och uppvak. På morgonen/förmiddagen kommer du inte att få mycket hjälp. 

Jag tycker inte att det är ok att bete sig så som du beskriver din sambo. Självklart ska alla ha rätt att vara på dåligt humör ibland, men när det börjar bli ett mönster som i detta fallet så måste man ta tag i det och göra något. 
Lägga sig tidigare eller vad det nu kan vara.

Han hade nog inte gillat om du varit sur var och varannan kväll. 

Hur klarar han att ha ett jobb? Kräver han att alla på jobbet också anpassar sig efter hans humör? Går han iväg om folk pratar med honom? 

 

Dumheter. Det är ingen sjukdom. Han är bara trött och väljer att inte skärpa till sig. Hade aldrig accepterat sånt trams. 

Precis! Min man är supermorgontrött och säkert på dåligt humör, men aldrig att han skulle låta det gå ut över oss. Han kan knappt prata innan han fått sitt morgonkaffe och en lång dusch, men att vara otrevlig ligger honom inte för.

Jag brukar väcka honom med en kopp kaffe när jag måste få upp honom av någon anledning och annars så försöker vi bara anpassa oss. Vi vet att han gör så gott han kan. Lite lustigt är att nu när vår son har blivit tonåring och också kan vara morgontrött har min man svårt att hantera det.

Här är det jag som har dåligt morgonhumör. Att vara social på morgonen tar enorma mängder energi så jag undviker det så långt det är möjligt.

Hade jag levt med någon som var pratsam på morgonen hade det nog varit jobbigt. Att säga godmorgon går bra, så länge jag vet att det inte besvaras med mer än ett godmorgon, men i möjligaste mån håller jag mig undan andra tills jag vaknat till ordentligt.

Att göra någon sällskap i tv-soffan och börja diskutera vilken kanal som ska vara på verkar väldigt kontraproduktivt om man vill vakna ifred.

Det påverkade mig jättemycket. Till slut satt jag mest och var rädd om morgnarna, så fort han vaknade blev jag spänd i kroppen i väntan på att höra på hans steg och rörelser vilket humör han var på. Var han irriterad så jag måste akta vad jag säger och bara vara tyst eller hålla med, eller var han bara normalt morgontrött så jag kan slappna av? Kommer vi att kunna ha en normal konversation inom den närmaste timmen? Ja, vi har gått isär nu men det var verkligen hemskt på slutet.

Ni måste prata om detta. Om du nu vill ge er en chans. 

Han är morgonsur, då får han helt enkelt hålla sig undan dig tills han kan bete sig som folk. Han får gå och ta sitt kaffe och sätta sig i sovrummet eller någon annanstans där du inte är. 

Du å din sida får acceptera att han inte kommer att tala med dig förrän han har vaknat till. 

Har uselt morgonhumör. Värsta kombon är pms-kåt och arg samtidigt. Jag vill, men jag vill också gräla. Då skyndar han sig till jobbet eller om vi är lediga så behöver han plötsligt gå till affären. Jag kan aldrig förmedla känslan riktigt till honom.