• Jossankossans

    Han blir en annan person när han dricker

    Hej, jag har ett problem och vet verkligen inte hur jag ska gå till väga.


     


    Jag är en 20-årig kvinna som fortfarande bor hemma hos mina föräldrar tillsammans med 4 småbrödrar. Har en syster som flyttat ut.


     


    Vet inte riktigt hur jag ska formulera mig då jag inte är van vid sånt här men ja det är min pappa jag vill prata om.


     


    Min pappa har alltid stått mig riktigt nära till hjärtat, jag har i många år sagt att han betyder allra mest för mig och jag skulle givetvis gör allt för honom, han har varit någon jag ser upp till helt enkelt.


     


    Detta året förändrades något i mig dock. Min farfar är alkoholist och bor i en husvagn på min pappas tomt som han äger i närheten (alltså inte här vi bor). I år fick jag körkort och lovade honom att jag skulle besöka honom oftare när jag tagit det, vilket jag gjorde. En av gångerna jag kör dit ville jag bjuda honom på mat på restaurang eftersom han aldrig äter ute, han blev chockad och vi åkte, vi åt och allt var bra, sedan körde vi tillbaka till husvagnen. Satt där inne och snackade och jag började bli trött eftersom jag jobbat tidigt den dagen så jag lägger mig ner på andra halvan och han tackar för maten. Kommer fram till mig och ger mig en kyss på munnen, ville inte göra det konstigt så jag pussade tillbaka, han därefter sträcker ut sitt huvud och kommer tillbaka igen och försöker trycka tungan i min mun jag puttar bort honom och säger ?jag är ditt barnbarn farfar? vilket han inte såg som ett problem. Han säger att han bara försöker visa kärlek. Jag försöker skämta bort situationen då jag är i chock och säger att han får skaffa en fruga var han säger att han redan haft en. Därefter försöker jag prata om annat och tillslut säger jag ?jag börjar bli nödig och jag vill ju inte kissa i skogen så jag får nog köra hem? och kramar han hejdå och då smeker han mig innanför min kavaj upp mot bröstet.


     


    Jag kör därifrån i ren chock och gråter hela vägen. Jag har fått jättesvårt för beröring efter detta och blir äcklad för minsta lilla.


    Det har förstört mig helt enkelt då jag redan tidigare varit med om liknande men att någon i familjen skulle något slog inte mig tanken. Kan nu knappt lita på män alls. Berättade för min far kanske 2 månader efter händelsen och han vill slå sönder min farfar, jag ville inte att han skulle göra en grej av det och dessutom hålla det hemligt för alla, vilket han har gjort.


     


    Förlåt detta blir så långdraget, men jag har börjat se samma drag på min pappa när han dricker. Han påminner mig jättemycket om farfar utseendemässigt, kommentarer han kan lägga när han druckit kan vara skeva enligt honom är dem på skämt och han menar ju väl. Jag vet att han ALDRIG skulle lägga ett finger på mig. Men när min syster och jag har haft vänner här och vi alla har druckit tillsammans så har han även lagt kommentarer till kompisarna, varit närgången det ena och det andra och jag förstår inte riktigt hur han tänker. Min syster och hennes vänner drog sedan ut till  klubben och jag och pappa stannade hemma och sedan ville vi överraska dem så jag körde oss in för att dra till samma klubb och jag tänkte inte att det skulle bli konstigt men ja, när pappa ser en barndomsvän som vi känt hela livet lyfter han upp henne i famnen framför folk och det var inte en liten stund utan länge, hon blev ju obekväm och jag fick be honom släppa henne vilket han gjorde, skrev och bad om ursäkt till henne och vi ska prata idag. Jag ville därefter köra hem och kom med ?vi kanske borde dra nu o köpa snacks de stänger ändå snart? o han säger ?vadå skäms du över mig? det ena och det andra, jag vill inte göra han ledsen han blir så offended när han har druckit med och kan inte ta emot att han gör fel utan det är alla andra som gör fel så kan inte riktigt säga åt honom i det läget heller. Vet inte om jag borde ta upp det nu när han är nykter eller vad fan jag ska göra för jag får verkligen panik. Jag behöver alltid förvarna mina vänner när han dricker vilket jag inte ska behöva göra. Mår så himla dåligt över personen han blir när han dricker men i nyktert tillstånd är han alldeles underbar.


     


    Han och mamma har varit tillsammans i över 20 år men de kysser knappt ens varandra, jag vet inte om det är som han saknar närhet som han beter sig såhär när han dricker? Eller vafan de är frågan om för det gör det verkligen inte okej.


     


    Jag vet inte om det är som jag har blivit äldre och insett saker eller om det alltid har varit såhär när han druckit men det känns som det blir värre varje gång han dricker. 


     


    Hjälp mig, vad hade ni gjort?


     


     

  • Svar på tråden Han blir en annan person när han dricker
  • flemens

    Prata med honom när han är nykter är det första man tänker på. Kanske får han sig en tankeställare.


    Jag är själv ett alkoholistbarn och har lärt mig, inte minst av min egen erfarenhet, att med alkohol blir man mer hämningslös. Min erfarenhet är lite tvärtom. När han var nykter var han kort och rent av otrevlig. Men efter han druckit tyckte han ibland att vi skulle umgås och han var ofta trevlig. Han hade inte förmågan att vara "normal" i nyktert tillstånd. Eller nåja, vissa stunder, han kunde vända på en femöring i onyktert tillstånd, men nykter var han "jämn" om man säger så. Man visste var man hade honom.


    Jag vet naturligtvis inte om din far är alkoholist, men det radikalt förändrade beteendet visar på att han har nåt slags problem med sitt känsloliv. Alkohol är ju känt för att släppa på hämningar man har i nyktert tillstånd, dessa hämningar är förtryckta innan alkoholen släpper på dem.

Svar på tråden Han blir en annan person när han dricker