När går det över? Hur gör man efter otroheten?

Finns inga 
antingen bestämmer man sig för att ?släppa? det och gå vidare 
eller så lämnar man 

klarar man inte av det då kommer otroheten äta upp dig inifrån och du kommer må skit då länge som tänker på det

Det gick inte över innan jag lämnade henne. Men det tog ett tag därefter. Säkert 2 år.

Det lättade aldrig. Vi kämpade på i tio svåra år. De två sista åren gick vi i terapi gemensamt och var för sig. Men nej, vi nådde aldrig varandra igen riktigt. Otroheten fanns kvar mellan oss. Mitt ex kunde aldrig förstå hur han skadade mig och jag kunde inte läka helt. 

Den viktigaste faktorn för att komma över något, någon är att kunna få distans till det som gör en ont. Därför är det ofta "enklare" om man helt enkelt delar på sig.
Utsätts man varje dag för det som gjort en illa, så är det svårt att släppa.
Så om du fortfarande vill ha en relation så måste du nog ha hjälp att gå vidare. Terapi, framför allt med dig själv, men kanske även med din partner.
Strunta i råd av typen ovan där du ska "bestämma dig", för det riskerar mer lägga fokus på att det är du själv som gör fel om du inte lyckas. 
Ta hjälp och ge det chansen läka ut. Men det är heller inte säkert att du lyckas. Många tänker att det ska gå att fortsätta, men i praktiken är det nog rätt ofta det går ett par år, sedan inser man att det gick sönder lite för mycket för att kunna repareras.

En annan sak. Det är inte alltid en fördel att vara vuxen och resonabel. Ibland kan det bättre att faktiskt få bli förbannad och visa det.

Efter flera år och ytterligare ett gemensamt barn berättad hon att hon varit med en annan. Vi bodde ihop då men hade ett slags "paus". Ändå gjorde det jävligt ont i mig, just att hon valt en annan och bjudit honom sin kropp, det mest intima. 

Vi skilde oss efter några år, på hennes initiativ. Otroheten var väl en signal från henne att hon ville något annat, och för mig blev det en skada på tilliten som kanske ökade distansen mellan oss. Svårt att säga.

Det gör fortfarande ont när jag tänker på att hon var otrogen, jag tror/vet att hon var det fler gånger sen. Det var 25 år sen, men taggen sitter där. Inget jag ältar, det ligger där på hyllan i förrådet, så att säga. Jag är lycklig i mitt andra äktenskap, är inte svartsjuk och vill inte veta om hon gör ett snedsteg någon gång.

ganska många år sen nu, vi kämpade och försökt med terapi osv
slutade med skiljsmässa och det var svårt i många år att acceptera sveket och lögnerna från den man trodde var ens närmaste
lever idag med en ny kvinna och har det bra fast såret läks aldrig riktigt.
ångrar inte att vi ändå skiljdes det hade aldrig funkat även om jag älskade henne långt efter vi bröt
vet inte hur det är för dig men ska det funka måste du nog förstå varför hon svek dig. sen måste hon bevisa för dig att hon vill göra allt för att inte förlora dig, du låter rätt desperat och det kommer inte sluta bra. tyvärr

Hon vänstrade, du mår dåligt över detta. Jag tycker du med gott samvete kan lämna över ansvaret för ditt mående på henne. Det är upp till henne att få dig att känna dig trygg och lycklig med henne så att du kan släppa det. Kan hon inte det, eller vill inte försöka ta det ansvaret så bör du lämna.

Är hon inte villig att försöka få dig att må bättre så är du inte villig att fortsätta vara tillsammans med henne helt enkelt. Hon behöver anstränga sig för dig och INTE vice versa.

Hon vänstrade, ansvaret är hennes, glöm inte det.