Min dotter vill inte gå i skolan!

Risken är väldigt stor om skolan märker att du/ni inte gjort allt som går för att få dit henne. Morot, piska, kompromisser, allt måste tas till!

Om skolan gör en anmälan kommer soc att kontakta er för att ta reda på hur situationen ser ut. Möjliga åtgärder vet jag för lite om för att kunna berätta, det brukar ju finnas någon anonym soc. här inne ibland som säkert vet mer.

Varför går hon inte dit? Vad har du försökt hittills? Vad säger hon då? Vad gör du när hon vägrar?

Varför är du "livrädd" för att skolan ska göra en anmälan? Det verkar vara ditt fokus när du istället borde var mest orolig för att din dotter inte går till skolan och att du inte lyckas få dit henne.

Det är väl snarare positivt att skolan gör en anmälan?

Något är ju väldigt fel när en 11-åring inte går till skolan, vad är felet?

Tack för svar! Vi föräldrar gör verkligen allt vi kan men hon får utbrott och vägrar. Det har hänt att vi fått bära ut henne till bilen. Vi har försökt prata med henne lugnt och talat om att det finns något som heter skolplikt och att om hon inte hänger med så finns det hjälp att få men hon vill inte ha den hjälpen som erbjuds från skolans håll för hon skäms inför klasskamrater. Hon orkar inte alltid hänga med i tempot i skolan, tappar koncentrationen och tappar då även motivationen. Det bero på hennes diagnos. Hon känner sig dum om hon inte hänger med och skäms inför klasskamraterna. 

Jag har sagt till skolan hur det är så att dom inte tor att vi låter henne vara hemma eller inte bryr oss och jag har tagit upp med dom att det säkert beror på henens diagnos och dom har varit förstående  men nu när det inte blir någon förändring kommer väl nästa steg vara en anmälan till Socialen.

Skolan är skyldiga att hjälpa henne om hon har en diagnos.
Gör inte skolan något eller är det dottern som inte vill anpassa sig?

Hej!
Försök ta det lugnt! Stress och press gör situationen värre. Ta reda på vad som är jobbigt i skolan. Vad jag har förstått så gör skolor anmälan till soc om det är 15-20% frånvaro per termin. Eller det kalla iaf till möte då och prata med föräldrarna. På det möter kan man ta upp varför barnet tycker det är jobbigt i skolan, då kan din dotter få mer stöd och hjälp. Om hon blir stressas av många barn kan hon kanske sitta enskilt i grupprum? Hon kanske kan få anpassat schema? Försök hitta sånna lösningar som hon kan tycka känns bra, så hon är delaktig. 
Vilken klass går din dotter i? Och hur länge har det varit ett problem?
Jag har en son som går I 8an och som slutade gå till skolan i halva sjuan. Han har gått totalt tre veckor strö dagar efter det. Det har varit jättejobbigt.

Jamen vad har skolan mer konkret gjort för att hjälpa henne på plats då? Har hon en diagnos måste de ju ställa upp mer än för -ursäkta uttrycket!- vanliga barn. Om en grej vägras får de erbjuda nåt annat och inte vara så fyrkantiga. När jag gick i skolan på stenåldern fanns det en resurslärare där några elever gick vissa lektioner när de inte hängde med. Vi såg aldrig ner på dom vad jag minns. En hade dyslexi, nån annan vad som idag förmodligen hade klassats som ADHD, andra var lite sena bara. Tycker det är trist att hon ska skämmas för det är ju inget att skämmas för.

Hej. Hon vill inte ta emot skolans hjälp då hon skäms. Skolan har erbjudit hjälp och extra resurser

Man kan inte låta ett barn bestämma något sådant själv. Hon är barn ni är vuxna. Punkt slut. 

Har ingen annan i klassen assistent? På våra barns skola är det någon i varje klass som behöver assistent pga. diagnoser, flera barn har någon form av handikapp och behöver rullstol, permobil etc. 

Jag förstår att man kan skämmas för det, men till skillnad från när jag gick i mellanstadiet så upplever jag det som att barn är så vana idag att ingen tycker det är något konstigt. Försök att få henne att acceptera att det inte är något att skämmas för, försök ta hjälp av skolan när ni pratar om det med henne och gör det vid ett lugnt tillfälle, utan bråk där hon är mottaglig.

Om hon är så pass liten att hon faktiskt kan bäras ut till bilen så är det, det ni ska göra. Varje dag helt konsekvent. Att inte gå till skolan får inte vara ett alternativ. Sen behövs det naturligtvis göras andra saker samtidigt. Som att ni kanske behöver vara ned i skolan, skolan måste göra anpassningar och barnet kanske behövet en barnpsykiatrisk utredning och ni föräldrastöd. Skolan kommer med 100% säkerhet göra en orosanmälan om barnet ej går i skolan. Socialtjänsten utreder då var problemet ligger och föreslår insatser som kan hjälpa er i samarbete med skolan. Inget att vara rädd för. Ett barn utan fungerande skolgång är däremot något att ligga sömnlös över.