Fan, började gråta inför min syster

Det har jag nog aldrig gjort förr. Men det är jobbigt nu. Bara så där allmänt. 

Har ni sett reklamen från Rädda Barnen, där en liten flicka lyfter sin lillebrors huvud för att titta på ett blåmärke och frågar om han är ok? Det är jag och min syster. Har ni sett reklamen, är det också Rädda barnen? Flickan som visar upp sin väska på jag antar att det är tiktok, låtsas att allt är bra, men när det byter perspektiv och zoomar ut, så är den snygga "tapeten" bara ett upphängt lakan och hon har knappt en säng? Det är jag. Har ni sett reklamen från cancerfonden, en man som rakar huvudet på en annan man? Det är jag som rakar, och det är min mamma som är sjuk. Och jag är bara 13.

Sen dess har det varit jag och min syster. Hon har varit som tonåringar och unga vuxna är antar jag. Och jag har tagit hand om henne. Skrattat med henne när hon varit glad, tröstat henne när hon varit ledsen, hämtat henne när hon varit full, skött om henne när hon varit sjuk. Skickat pengar när hon varit pank, haft kvar hennes rum så hon kan komma hem när hon behöver, uppmuntrat henne när hon velat pröva sina vingar.

I år har vi kämpat. Hon utan jobb, jag på mitt lilla jobb där jag tjänar bara 12000, knappt. Hälsoproblem hopar sig. Jag låtsas för mig själv att jag fastar för hälsans skull. Sanningen är att jag inte har råd att hålla oss båda med mat. Jag har en liten knöl i ena armhålan och vissa tecken på diabetes eller liknande. Och sen psyket, som inte orkar mycket mer. 

Tack för att jag fick skriva av mig hos er. 

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2022-12-17 07:08
Bara för tydlighetens skull: jag är alltså inte 13 längre, jag är över 30.