Jag vill skiljas och han låtsas som det regnar

Jag vill skiljas.
Vi hänger kvar för barnen och ekonomins skull, men varje period han är ledig (skiftgång) kryper det i skinnet på mig. Jag mår så dåligt i hans närhet och han struntar hela tiden i de regler som vi diskuterat fram ska gälla för barnen. 
Jag får ta alla fajter om sänggående, läxor, godis och allt vad det kan vara. 

En av de värsta sakerna är att att han låtsas som ingenting! Som att allt vore frid och fröjd. Som om han inte tagit det på allvar att jag vill bort från honom. 

Behöver ventilera.
Känner någon igen sig?

Jag kan inte. Sitter fast ekonomiskt och jag vill dessutom ha bostaden. Den betyder massor för mig, men nästan inget för honom. 

Jag kan inte. Sitter fast ekonomiskt och jag vill dessutom ha bostaden.

Nej, jag har inte råd att köpa ut honom. Jag har inte ens råd att leva utan honom. Sitter i en riktig sax. Och han skulle inte kunna bo här utan mig. 

Vi är gifta men barnen är mina. Men han har varit med sedan yngsta föddes och de ser honom som pappa.

Men nog om det.
Jag är inte ute efter råd. Ni kan inte hjälpa mig med situationen så.
Det jag behöver är att ventilera.