• Anonym (förändring)

    Kan inte erkänna mitt missbruk

    Jag missbrukar både cannabis och amfetamin. Jag har många gånger tänkt försöka söka hjälp men är rädd att jag ska få andra konsekvenser. 


     


    Har läst om folk som blir av med körkortet, barn, jobb osv på grund av att de söker hjälp. Jag kan inte prata med någon i familjen, de blir bara arga och kommer inte kunna hjälpa mig. Min äldre bror hamnade också i ett missbruk och jag har ett minne av att han blev utkastad och utrfryst. 

    Mitt liv fungerar rätt bra. Pluggar på högskolan och jobbar extra. Men klarar inte av att hantera allt annat. Att sköta maten och sömnen klarar jag inte av. Tar dag för dag. Och bedövar mig själv med droger. 


    De i min omgivning är strikt emot droger. tar alltid droger i min ensamhet. Det är ingen som vet hur jag har det här hemma. Har aldrig tagit hem någon till mig. det är stökigt, ligger fimpar och tallrikar jag använt för att mäta upp amfetamin överallt. 


    Kan inte stå emot frestelsen att ta sig en dos eller en joint. 


    har testat sluta men kommer alltid tillbaka.. Vet inte vart jag vill komma med detta inlägg. men hoppas på lite pepp och tips. 


     


     

  • Svar på tråden Kan inte erkänna mitt missbruk
  • Anonym (Tveksam)

    Jag tycker du ska söka dig till någon av alla frivilligorganisationer som finns. Där kommer du kunna få stöd och vägledning av personer som vet hur man ska tackla det. Missbruk är komplicerat, som du själv beskriver. Googla så kommer du att hitta. 


    Lycka till


     

  • Anonym (S)

    Förstår att det är jättejobbigt och svårt att erkänna och be om hjälp. Men gör det! Det finns bra hjälp att få.
    Min bror har missbrukat i 15 år, cannabis och framförallt amfetamin. Det blev bara värre och värre och för några år sedan blev han hemlös. 


    Efter ett kortare fängelsestraff i våras har han lyckats hålla sig ren och fått hjälp med boende och vård. 


    Be om hjälp innan det blir värre. önskar dig lycka till.

  • Anonym (Vill väl)

    Ställ frågor till dig själv. Och försök tänka ut svar. Skriv ner dem. Att suget kommer tillbaka är ju naturligt, men vad är det som får dig att ge efter för det? Du vill ju sluta. Suget är starkt, vad kan hjälpa dig att ändå stå emot? I vilka situationer tar du drogerna? Fråga dig varför du behöver dem just då? Om du fortsätter som du gör nu, var är du då om säg 5 år? Vad vill du ha för framtid? Vad kan du göra här och nu för att bryta den destruktiva trend du fastnat i? Att få till förändring lyckas ofta bäst om man tar små steg i taget. Små förändringar till det bättre ger resultat över tid. Börja någonstans, t ex med att röja upp i din lägenhet. Bort med alla fimpar och äckel! Gör det riktigt snyggt. Och vädra. Tänk dig att du ska bjuda hem någon och du vill inte att personen ska se spår av den misär du beskriver. Kanske vara lite tuff mot dig själv och faktiskt också bjuda hem någon. Då måste du ju göra snyggt. Om amfetamintallrikar mm är överallt omkring dig är det förstås svårare att stå emot impulsen att ta droger. De blir ju triggers, allt är liksom serverat! Du skriver att du "bedövar" dig med droger. Vad är det du bedövar dig mot? Du vet att du lever ett liv som är ohållbart i längden. Om du pluggar så utgår jag från att du är hyfsat ung och har livet framför dig. Bryt dina vardagsrutiner, gör saker som du inte brukar göra. Du har redan tagit första steget till att lägga av med droger. Du VILL sluta. Steg två är att också 100% BESTÄMMA dig för att faktiskt göra det. Steg tre är att hitta metod att komma loss och inte falla tillbaka. Motivera dig genom att tänka ut hur du vill att ditt liv ska se ut om ett år. Och sedan vad du behöver göra nu för att komma dit. Varje litet steg till att ändra dina vanor är en framgång. Tänk på att du bara har ett liv och att du själv är din egen absolut bästa vän. Ta hand om dig!

  • Anonym (A)
    Anonym (Tveksam) skrev 2023-01-30 08:39:15 följande:

    Jag tycker du ska söka dig till någon av alla frivilligorganisationer som finns. Där kommer du kunna få stöd och vägledning av personer som vet hur man ska tackla det. Missbruk är komplicerat, som du själv beskriver. Googla så kommer du att hitta. 


    Lycka till


     


    Håller med
Svar på tråden Kan inte erkänna mitt missbruk