Håller på att bli galen

Hej. 

jag är en tjej på 26 år, boende med sambo.
jag har tidigare gått på antidepressiva då jag på en tidigare arbetsplats mådde såpass dåligt. Idag har jag inte längre någon medicinering då livet kändes bra och jag inte tyckte mig behöva det längre helt enkelt.

Men, nu det senaste vet jag inte vad som hänt med mig, jag skriver nedanför några av mina problem.

- Jag ser ingen mening eller positivitet med någonting, bara problem.
- Jag har svårt att slappna av.
- Jag får utbrott, som ofta, nästan alltid slutar i skrik, gråt, panikångest, saker som slängs sönder eller att jag slår mig själv i ansiktet. Minsta lilla kan trigga fram detta. 
- Jag vill inte träffa eller prata med någon utöver min sambo när han är hemma om helgerna. Min chef har ringt flera gånger, men jag orkar verkligen inte svara. När jag då tänker på att jag kan Bli av med jobbet och ekonomin (jag jobbar bara extra ibland Och blir då inringd) så uppstår nya stressutbrott där jag inte kan sluta gråta.
- Jag kan inte tänka klart, hjärnan går på högvarv och hinner aldrig tänka klart på en sak innan nästa dyker upp.
- Jag känner ganska ofta att jag inte ser någon mening öht med att leva, och funderar på vilket sätt jag skulle vilja dö på.
- Jag bråkar med sambo över allt och inget, det kan dyka upp någonting som han inte har någonting att göra med, så får han ändå skit för det och blir superarg.

detta är bara några av alla problem jag har just nu. Jag har aldrig upplevt detta förr. 
Jag brukar dessutom vara någon som gärna pratar av mig med en kompis (den enda jag har) direkt något känns fel, men denna gång vill jag inte prata med någon. Jag vill inte ringa psykiatrin då jag känner att ingen tar mig på allvar. 

Finns det någon som kan ha en aning om vad allt detta är? Jag försöker själv komma på vad som fått mig att känna såhär men jag vet inte.