Ni är båda kvar i förälder/barn rollerna. Du vill bryta dig loss men du vet inte hur. Du kanske är rädd att såra din mamma som fortfarande vill ha en viss kontroll. Och få umgås med dig, ofta. Vara i din närhet. Kanske hon är ensam.
Du får sätta gränser, det är inte elakt. Gör det klart för henne att det får vara slut på spontanbesöken från och med nu, det stör dig och de rutiner du har. Du behöver en viss tid helt för dig själv också. Självklart får du visa henne samma respekt tillbaka, inga mer spontanbesök till henne heller ifall det förekommer. Visa henne hur det ska gå till.
Försäkra henne om att det inte handlar om att du inte vill ha kontakt längre men pga jobb, vänner, kärleksintressen och dylikt så behöver du planera in det mesta i dina dagliga aktiviteter. När du sätter henne ner och nämner detta för henne så passa på att samtidigt bjuda in henne på fika eller middag typ nästa söndag, ett bestämt klockslag. För att visa att du inte alls vill skära bort henne helt. Om hon verkar vilja stanna länge så får du säga vänligt men bestämt att du nu har annat inplanerat, om än så bara ett långt bubbelbad i din ensamhet.
Det som orsakar konflikter och förvirring är att folk inte pratar med varandra, på riktigt. Detta är din mamma, du kan säga till henne att det är dags att klippa av navelsträngen nu.