Av egen erfarenhet vet jag att det känns som om hela havet stormar och att verkligheten ställs på ända när man får veta att ens partner/maka/make varit otrogen.
Jag vet också att man tillslut kommer ut på andra sidan och känner fast mark under fötterna.
Vi har nog alla olika strategier för att gå igenom detta och det vore intressant att höra från er HUR NI TOG ER IGENOM
Jag lämnade förstås den skitstöveln. Kändes bra och klarade mig utmärkt.
Det finns ingen direkt strategi. Det är bara att låta tiden gå. Man bearbetar smärtan och går vidare. Iofs, en sak och det är att försöka att inte älta det hela tiden utan göra något annat.
Tiden får läka. Har gått tre år sedan otroheten och mår fortfarande skit. Ingen aning om hur jag ska hantera det.
kände mig ganska värdelös när jag blev bortvald, ratad och bedragen.
många känslor och berg-och-dalbana.
så jag träffade några trevliga personer (inte samtidigt), skrattade och hade kul på alla sätt. riktigt skönt och intensivt sex en period som gav mig självförtroende och en känsla att livet nog inte behöver ta slut
Tid..år..och ett förändrat beteende som inte sviktade en enda gång.
Det var när ex frun sa att det aldrig skulle bli vi igen som jag "kom över det".
Ja alltså att hon var otrogen har jag väl aldrig riktigt släppt. Men jag kunde iallafall släppa henne känslomässigt som framtida partner.
Tyvärr för henne så kunde hon i gengäld aldrig släppa mig (känslomässigt) efter...
Dock finns det inget "gå tillbaka" till efter. Relationen är stendöd!
Av egen erfarenhet vet jag att det känns som om hela havet stormar och att verkligheten ställs på ända när man får veta att ens partner/maka/make varit otrogen.
Jag vet också att man tillslut kommer ut på andra sidan och känner fast mark under fötterna.
Vi har nog alla olika strategier för att gå igenom detta och det vore intressant att höra från er HUR NI TOG ER IGENOM
Min flickvän flyttade till en annan stad för studier och väl där så hade hon sex med andra för vi kunde ju inte träffas så ofta. Hon deklarerade frankt att hon "inte tänkte leva i celibat för min skull" Eftersom normen i samhället är så stark mot "otrohet" så vart jag först lite ledsen.
Men till skillnad från hur andra har gjort så insåg jag att sexuell otrohet inte är hela världen ? man äger inte varandras kroppar! Vi var tillsammans några år till och det tog slut av andra orsaker.
Min lösning var alltså att förstå skillnaden mellan sex (för att det är så skönt och man har behov) och kärlek/lojalitet.
Hon erbjöd mig att då leva ut mina sexuella fantasier med henne vilket sedan blev något som vi båda gillade. Sen blev var relation bättre men i slutändan var det andra saker som gjorde att det tog slut.
Jag skilde mig, lärde mig uppskatta mitt eget sällskap, lärde mig värdesätta mig själv och mår alldeles utmärkt.