Vad gör er nyfikna på andra människor?
Vad får er att röra er närmare andra?
Inleda vänskap / ev kärleksrelation?
Vad får er att röra er närmare andra?
Inleda vänskap / ev kärleksrelation?
Öppen inställning, humor, intellektuell rörlighet, vårdat (men inte på något vis modellsnyggt) yttre.
Att bry sig om sin fysiska hälsa tyder på en bättre mental hälsa, överlag.
De som inte har sport, bilar, mat, och sex som enda intressen. Folk som tillför något av värde, t.ex. folk som skriver mycket och har estetiska intressen eller bara intressanta saker att berätta om sina liv.
Det är lite olika saker att vara nyfiken på någon och att vilja ha den som vän eller bli attraherad.
Nyfiken är jag som grundinställning, sedan finns det saker som livet lärt mig efterhand vilka minskar min nyfikenhet.
Man kan hålla igång intresset för en människa genom att fokusera på vad man kan skapa tillsammans. Om man kan skapa något tillsammans i form av stämning eller mer konkreta saker, så kan en relation hålla över tid.
Jag vill också dela med mig av vad som regel inte fungerar för mig, och det är om det blir fråga - svar, ny fråga - nytt svar. Svaren brukar bli mer entoniga och frågorna allt mer fantasilösa om ett samtal inte kommer igång. Det släcker nyfikenheten. Jag behöver se att den andra reflekterar, om än inte uttrycker det med ord, för att behålla intresset.
Hon ska vara minst 20 år yngre och ha stora bröst.
Nej, det brukar vara att man klickar helt enkelt. Det känns kul och avslappnat, man har lätt att umgås. Om hon är charmig, snäll och söt, så händer det att man blir intresserad.
Min nyfikenhet skulle jag tro .... Tar kontakt med människor som jag noterar.
Kan vara ögon, leende, kroppshållning eller blickar tillbaka.... lite svag för gensvar faktiskt.
Jag har egentligen ingen aning. Skulle jag beskriva egenskaper som jag tycker är intressanta så är det bara för att det skall låta bra. Jag kan tydligen attraheras av lite vem som helst. Jag var totalt nedkärad i en nazist. med nazist menar jag inte SD som ogillar invandrare, utan nazist som vill ha ett rasrent vitt sverige. Jag är dessutom lite romsk (men det berättade jag inte) Han tyckte min hjärna (ok min vagina) var ett bra partnerval, stora muskler och blå vackra husky-ögon, resten kan jag ha överseende med.
Ingen kan påstå att jag ställer för höga krav åtminstone.
Min nyfikenhet skulle jag tro .... Tar kontakt med människor som jag noterar.
Kan vara ögon, leende, kroppshållning eller blickar tillbaka.... lite svag för gensvar faktiskt.
Nyfiken på andra människor är jag av naturen, men på avstånd. Att ha kontakt med andra människor IRL ligger inte i min natur. Jag undviker det i största möjliga mån.
Nyfiken på andra människor är jag av naturen, men på avstånd. Att ha kontakt med andra människor IRL ligger inte i min natur. Jag undviker det i största möjliga mån.
Nyfiken på andra människor är jag av naturen, men på avstånd. Att ha kontakt med andra människor IRL ligger inte i min natur. Jag undviker det i största möjliga mån.
Det är inte mycket! Jag ser människor som något nödvändigt ont. Jag önskar att jag kunde klara mig utan människor, men jag behöver de också, till viss del.
intressen som jag inte hört om tidigare, något de är riktigt passionerade över som inte skulle vara något som jag tänkt på tidigare.
Det kan bero lite på att jag är väldigt lättpåverkad så när någon annan gillar saker väldigt mycket så gillar jag det automatiskt för att de gör det (betyder inte att jag kommer göra det själv). Jag tror dock att det är till min fördel för jag är genuint intresserad av vad de har att säga.
Eller drömmar om framtiden, t ex att de vill bli pilot, så länge som det inte blir klagomål för att de inte kan bli whatever de ville men de kan inte släppa det heller och ältar det. Det tröttnar man på snabbt.
Jag tycker till och med att personer som har yrken jag aldrig haft, t ex städare, är intressanta. Kan säker framstå som en idiot när jag ställer frågor om hur saker funkar etc med dessa människor
intressen som jag inte hört om tidigare, något de är riktigt passionerade över som inte skulle vara något som jag tänkt på tidigare.
Det kan bero lite på att jag är väldigt lättpåverkad så när någon annan gillar saker väldigt mycket så gillar jag det automatiskt för att de gör det (betyder inte att jag kommer göra det själv). Jag tror dock att det är till min fördel för jag är genuint intresserad av vad de har att säga.
Eller drömmar om framtiden, t ex att de vill bli pilot, så länge som det inte blir klagomål för att de inte kan bli whatever de ville men de kan inte släppa det heller och ältar det. Det tröttnar man på snabbt.
Jag tycker till och med att personer som har yrken jag aldrig haft, t ex städare, är intressanta. Kan säker framstå som en idiot när jag ställer frågor om hur saker funkar etc med dessa människor //