Positiv psykologi!

Positivt tänkande har gett mig så mycket men det har varit en lång och tuff väg till att jag började klara av att vända på tankarna. 

Vi ältar det som varit 
Vi försöker lista ut framtiden 
Vi glömmer leva i nuet. 

Det är ett heltidsarbete för hjärnan ibörjan men det funkar och man har svårt att se problem, man börjar se lösningar och man är glad helt inödan för att livet är ditt att styra helt själv och tankens kraft är stark. 

Jag har läst en uppsjö av böcker om positivt tänkande och självhjälpsböcker sedan tonåren.

Tyvärr har jag inte lyckats tillämpa dem så bra i praktiken, men har behållt inspirationen från dem och försöker tillämpa det jag läst idag mer än tidigare.

De böcker som inspirerat mig mest är bl.a. den tidiga pionjären inom självhjälpslitteratur, Wayne W Dyer och hans tidiga böcker "Älska dig själv", "Sikta mot stjärnorna" och "Du ser det när du tror det". Hans budskap är/var ganska enkelt. Du är kapabel till mer än du tror och du kan lyckas minst lika bra som andra som lyckats, bara du tror på dina inneboende förmågor och genomskådar de begränsningar folk i din omgivning och samhället försökt pracka på dig.

Han upplevdes som väldigt gränslös och kontroversiell med sin överdrivet positiva tro på människors möjligheter, men han har trots det hjälpt miljoner människor världen över till ett bättre liv. Han har kallats för "The father of motivation" i USA, men gick tyvärr bort för några år sedan.

Mia Thörnblom är ju ett annat bra exempel, som tog sig ur ett destruktivt liv i missbruk och idag är en välrenommerad livsstilscoach och föredragshållare.

Kay Pollak är väl välkänd för de flesta, även han med enkla, men inspirerande budskap.

En bra bok är Bill o Hanlons "Gör en sak annorlunda", som handlar om att förändra beteendemönster som inte leder en någonvart, genom att prova att göra saker annorlunda.

Har läst fler, men dessa är de som inspirerat mig mest.

skulle man öppna en skalle och ta ut hjärnan så skulle den falla söner. Vilket innebär att en hjärnan är mjuk och kan omformas från ett negativt tankemönster till ett positivt. Det hjälper att tänka i banorna "vad man vill bli" i stället för att "jag ska sluta göra det"

Exempelvis "Jag vill bli lycklig" i stället för "jag ska sluta vara olycklig"

man kan se vissa här på Familjeliv som ältar, är bittra, vill sluta med det. Men återkommer hela tiden. Dessa håller också på och knådar hjärnan, fast på ett negativt  sätt.

Sant, och när man förespråkar positivism och att se möjligheter istället för problem, och att tro på sina inneboende förmågor snarare än att tänka "det går inte", så är det som att man får skit för det. Man ska liksom inte komma och tro att man är något (jantelagen) utan lära sig inse att man inte kan, fast man kanske vet att man kan. Det är tragiskt att människor har en sådan negativ inställning, inte minst begränsar det ju dem själva och deras möjligheter i största omfattning.

Vet inte om jag stött på att någon ger skit när någon försöker åstadkomma något. Har däremot stött på många här på Forumet som påstår negativa saker om andra som saknar förankring. Speciellt könskrigare. Tror dessa också håller på att knåda hjärnan i en negativ riktning med assistans av sina egna fördomar.

De är inte ens medvetna om det. Skulle önska att fler ifrågasätter alla hemstickade offerkoftor.

Sedan ska man inte förväxla offerkoftor med att vissa upplever sig ha svårt att träffa någon. Konkurrensen är hård idag på relationsmarknaden och många känner sig utstötta. Just där tycker jag att fler borde anamma positivt tänkande och vara mer uppmuntrande gentemot varandra. Istället för att säga till en person att denne är misslyckad och nog är "körd", kan man istället ta fasta på de egenskaper personen har som skulle kunna göra denne mer intressant, eller ge tips och råd utifrån egna erfarenheter.

Har man dessutom läst böcker om positivt tänkande och att se möjligheter istället för problem, så kan man ju dela med sig till de som inte har läst sådana böcker, eller kanske ge dem boktips.