Svårt att säga nej

"Nej" är en hel mening.

Jag behöver inte motivera varför jag inte vill prata med säljare eller tiggare eller låna ut min bil till knappt bekanta, det räcker normalt sett med nej.

Är det en vän som frågar kanske man formulerar sig lite smidigare som: Tyvärr det passar inte just nu, vi ska...", men det ska gå att klara av det också.

Du behöver inte motivera att nej till en säljare, tiggare eller okänd man. Däremot till din egen man eller en vän. Det tillhör vanlig hyfs det är nog bara att gilla läget eller bli betraktad som en tvärvigg.

Man: De rätta känslorna finns bara inte där. (Det ska räcka som förklaring, annars får du upprepa svaret.)
Försäljare: Som sagt, nej tack. (Gå därifrån.)
Tiggare: Nej. (Ignorera vidare kommentarer och gå.)
Be om hjälp: Jag har tyvärr inte möjlighet. Följdfråga: Jag har som sagt inte möjlighet.
Bli hembjuden: Jag är tyvärr upptagen, men gärna en annan gång. (Det sista bara om det är sant att du vill ses, annars bara första halvan.) Följdfråga: Jag är som sagt tyvärr upptagen.

Just det, om inviter från män. Om du redan är upptagen så kan du köra en tvåstegsraket: "Jag är tyvärr inte intresserad, och jag är dessutom i en relation redan."

Det behöver ju inte vara en okänd man, kan vara typ kurskamrat eller arbetskamrat. En gång så föreslog en kille om jag ville honom med och X... då sa jag nej jag gillar inte X... Då föreslog han istället Y.... så då var det bara att följa med

Och det var en tråd för ett tag sen med en tjej med just liknande problem, hon svarade att hon inte är intresserad. Då vill han som jag minns det:

1. veta varför hon inte är intresserad.
2. fråga/antyda att hon inte gillar invandrare
3. Svara att hon kan ju bli intresserad. Och visst det kanske man kan bli när man lär känna någon närmare? Så det har han ju rätt i men man kanske inte vill ändå... och då sprack ju förklaringen att man inte är intresserad. Just en sån sak som skulle kunna hända mig

Och de som tigger för en organsation hände en gång att hon började med att ta kontakt säga hej ställa en fråga om vad jag känner till om problemet och sen fastnar man ju liksom där.

Alltså utanför en butiksingång

Du måste bli tuffare på att säga nej och inte bara följa med eller ge förklaringar, det är ingen jäkla förhandling utan ditt nej ska kunna respekteras ändå. Så hitta en passande fras och upprepa den.

Kurskompis/arbetskamrat som vill fika eller what ever: Vad snällt att du frågade men jag känner inte för det tyvärr.
Följdfråga: Ja men en annan gång kanske? Svar: Nej tack, det räcker så här. Följdfråga: Varför då?? Svar: Som jag sa, jag känner inte för det. Jag måste gå nu men lycka till med studierna (vänd på klacken och GÅ).Börja med att själv vara vaksam på att det står en sådan människa där, om du kan. Oavsett om det gäller Rädda barnen eller telefonabonnemang så sätt kort upp handen och medan du pratar så fortsätt gå: Nej tack, jag är inte intresserad. Det svaret funkar på alla såna människor.

Ja, jag känner igen mig. Jag har i mycket högre utsträckning bara börjat säga nej. Tex vid sexuella inviter, försäljare, jobba extra etc

Det känns fantastiskt bra. Om de inte ger sig säger jag bara nej igen. Jag kan inte/jag vill inte.

Jag har alltid använt mig av jag är upptagen mot män och även mot en kvinna som flirtat med mig.  Har man sagt det några gånger så blir lögnen inte jobbig att dra. Har tom. en slags inre bild på hur min låtsaspojkvän ser ut och vad han heter. Han är rätt het faktiskt.

Komma hem till någon på fika eller middag, om det är tex en släkting eller vän brukar jag ge en förklaring.

Ytterst sällan man behöver ge en förklaring efter att ha sagt nej. Nejet räcker liksom. Telefonförsäljare lägger man bara på helt enkelt. Män man är ointresserade av säger man nej, umgås inte eller i värsta fall blockar om de är påhängsna. Ju äldre jag blir och ju sjukare desto lättare har jag att säga nej. Mitt liv, min tid, min lilla ork ska inte slösas bort på sånt jag inte vill. 

Jag vill ju inte bli sedd som en rasist eller en oärlig opålitlig person. Alla kommer ju fatta att det var en lögn.

Man är inte rasist eller opålitlig för att man inte känner för att umgås. Det spelar ingen roll om andra tror att det är lögn eller sanning, det kan de ju tro även när du talar sanning, så varför bry sig? De kommer att tro vad de tror, oavsett vad du säger. Huvudsaken är att du ska säga saker som inte öppnar upp för vidare diskussion.