Hur är PMS och mens - Dela med er om er erfarenhet och vad ni önskar att vi män visste

Att pms och mens inte gör mig fullkomligt labil och oförmögen att agera normalt. Helt ärligt upplever jag att män ofta har en överdriven bild och tror att alla kvinnor har lika stora problem som de som är värst drabbade.

Sanningen är att det finns en stor variation. För en del är det helvetiskt jobbigt. För andra är det en fläck i trosorna. Och en del, inte bara kvinnor, har problem med smärta eller jobbiga känslor som inte har ett dugg med menscykeln att göra.

Se individen och var lyhörd för vad just hon/han/hen behöver! 

Jag önskar att män förstod att man ibland vill skälla på dem och krama dem samtidigt och vid PMS och mens känner man ofta två väldigt skilda saker som inte går ihop egentligen samtidigt.

Jag kan bara tala för mig själv och inte andra kvinnor. För mig har det varierat genom åren, är 44 år och haft mens i 33 år.
Men för att sammanfatta det kort så en bra månad märks pms knappt. Kanske lite smådeppig en eller två dagar före mensen kommer och försvinner när jag får mens. En dålig månad börjar pms när jag har ägglossning och håller på i 14-16 dagar. Då mår jag så dåligt och ser allt svart och vill ta livet av mig. Går över när mensen kommer. 

En lindring mens har jag mensvärk en dag, samma dag mensen kommer och jag blöder lite mer 2 dagar, 2 dagar väldigt lite. Mår annars helt ok. En för jävlig mens så börjar mensvärken 10 dagar före jag får mens och håller i sig hela mensen (mensvärk typ 18 dagar). Sån mensvärk att jag måste ha värktabletter utskrivna av läkare, utan det spyr jag av smärta och ligger på golvet och gråter (gör mer ont än att föda barn). Jag blöder 8 dagar och måste ha minst 2 skydd och byta minst 1 gång i timmen (maxitampong och maxibinda). 

Har inte känt av PMS i mitt liv. Är 50 + nu så du behöver inte jaga upp dig TS. Alla kvinnor har inte PMS. 

Jag tror också det är oerhört svårt att förklara hur det känns, eftersom folk känner olika. Jag som inte haft det vet lika lite som du, hur det känns även om jag är kvinna. 

När jag var i tidig 20 års ålder visste jag inte att jag hade PMS, trodde också då att PMS var något man hade under själva mensperioden. Var i ett förhållande på den tiden där jag märkte att vi alltid (jag) bråkade under ca 2 veckor innan mensen kom och att det sen blev bättre. Gick till gynekologen när jag skulle skaffa nya p-piller och fick då förklarat att jag har PMS besvär. Att det är något man får mellan ägglossning och mens, blev verkligen en Aha moment för mig. Fick p-piller som skulle balansera hormonerna bättre och besvären samt bråken försvann. 

Idag går jag inte på p piller, är 35 år och har fortfarande PMS besvär men har mer kunskap och varnar min man hehe. Det som händer för mig är att jag känner mig irriterad, lite ledsen och arg. Får kortare stubin. Känslan är något jag tror alla människor känner ibland, vid stress, vid många krav, vid dåligt bemötande, vaknat på fel sida osv. Jag har dock ingen anledning (utifrån alltså) utan bara känner såhär pga hormoner. Som ett barn nästan men jag kontrollerar mig, berättar för mannen att jag är extra känslig, går iväg och surar ifred. På jobbet är jag vaksam med hur jag mår och behärskar mig. Innan jag förstod varför jag mådde som jag gjorde så var jag bara i det. Nu vet jag varför och kan rationalisera och ha överseende med mina känslor på ett logiskt sätt. 

Förstod jag dig rätt att du kan känna dig smådeppig i 14-16 dagar? Och i dessa 14-16 dagar så vill du ibland ta livet av dig?

Det låter allvarligt. Inget svar jag förväntade mig. Visserligen förstod jag humörsvängningarna och vara ledsen, men inte så pass att man skulle vilja ta livet av sig.

Finns det något som man skulle kunna få dig i bättre humör? Så som att din bästa vän kommer med blommor och något god fikabröd. Kanske ryggmassage eller dylikt?

Skulle det kännas konstigt om en manlig kompis som man har, kommer med blommor, erbjuder massages och/eller choklad.

Jag har hört förut om just ''blommor och choklad''.

Tack till samtliga som har valt att ge respons!

Varför skulle jag "önska" att män i allmänhet vet något om min PMS? Det är ju så fruktansvärt indivuellt. Jag tror faktiskt inte på att ställa sådana frågor till kvinnor i allmänhet. Många har en tendens att hålla fast vid vad de läst på nätet och sedan på något konstigt sätt tro att det gäller alla. Mycket bättre att du frågar personen i ditt liv som har problem med PMS. 30 procent har inga besvär alls och resten kan ha allt från pyttesmå till mer jobbiga symptom. Så som sagt, fråga personen det berör

Det verkar som att du har hört tips om hur en man kan visa uppskattning och omsorg för sin flickvän/sambo/fru. Det blir väldigt konstigt ifall du beter dig som en partner när du bara är en kompis.

Lite choklad går säkert bra, men att hon ska klä av sig och du ska ta på hennes kropp är inte en normal kompisgrej.

Jag sa inget om att klä av sig!!! Skärp dig!

Ryggmassage brukar innebära att man klär av sig. Så erbjuder du ryggmassage kommer hon att tro att det är vad du menar.

Och oavsett så är det rätt creepy med en snubbe som letar ursäkter att få ta på ens kropp.