Den svenska avundsjukan på jobbet.

Varför skulle de vara "avundsjuka", menar du?

Ditt språkbruk angående hur du beskriver dig själv och motiven för dina kollegors bristande uppskattning av dina förtjänster tyder på att du har ett attityd problem. Lär dig lite mera omkring hur andra ser dig om du inte vill bli magnet för drama och konflikter.

Din beskrivning låter verkligen som "Jag är en duktig flicka och det vill jag att cheferna ska märka" och ja, såna personer anses smöra och andra negativa saker. Om du gör ett bra jobb så talar det för sig självt, du behöver inte vara en sån som visar upp dina resultat, om du förstår.

Ett väldigt bra sätt att slippa sura kollegor är att visa uppskattning för vad var och en är bra på oavsett sin egen insats. Att ge beröm, visa uppskattning och lyfta kollegorna och inte bara sig själv gör att man blir omtyckt och får andra med sig. 

Mycket bra råd. Instämmer helt. 

För att bättre prestation ofta leder till perks som bättre lön, roligare utbildningar och konferensresor, först val på roligare arbetsuppgifter, bli utvald till ledningens talangprogram?

Så det är jag som har attitydproblem när det är de som har ont av att jag gör mitt jobb bra? Jag ser nu att jag inte borde ställt frågan i det här forumet.

Ingen kan veta säkert att det beror på att du har attitydproblem. Man jag har haft arbetskollegor som är väldigt duktiga och populära hos chefen utan att ha problem med övrig personal. Jag själv är en duktig medarbetare som alltid har varit populär hos cheferna och jag har inte heller haft problem med övriga kollegor. 

Men jag har även haft riktigt duktiga kollegor som tyvärr saknat ödmjukhet och som aldrig skulle lyfta en annan kollega eller ens hjälpa en annan kollega vid förfrågan. Kollegor som har ett behov av att hävda sig hela tiden och till och med trycker ner andra för egen vinning. Sånt blir inte populärt och det har en negativ påverkan på arbetsmiljön. Ibland är kanske personen i fråga inte medveten om hur han eller hon uppfattas av omgivningen. 

Så frågan du kan ställa dig själv är om du själv glädjer dig över dina kollegor som gör ett bra arbete? Man kan vara otroligt duktig och kompetent utan att vara en naturlig teamspelare. 

Eller så har du haft väldig otur och hamnat på arbetsplatser med dysfunktionell gruppdynamik, vilket definitivt inte är en omöjlighet tyvärr och i så fall behöver du lyfta problemet med din chef då det är ett arbetsmiljöproblem. 

Hur som helst har man allt att vinna på att reflektera kring vad det är som gör att det är som det är och även reflektera kring sin egen del i dynamiken. Kanske uppfattas du på ett sätt som inte alls är din mening. Kan problemet vara att cheferna faktiskt favoriserar dig eller vissa av medarbetarna och inte ser de övriga trots deras hårda arbete? 

Som sagt, det finns många olika förklaringar och du behöver ta reda på vad som är förklaringen på just din arbetsplats. 

Nej, jag är INTE typen som trycker ner andra för att framhäva mig själv, men det kanske inte framgick tydligt nog av mitt inlägg?

Jag uppmuntrar dem som är snälla mot mig, men folk som pratar skit om en inför andra medarbetare och inför chef/handledare och som är avogt inställda till mig utan anledning, varför ska jag uppmuntra dem?

Redan som ung fick man ju höra hur viktigt det var att man visade framfötterna och gjorde sitt bästa, och jag har då i min "enfald" trott att det var vad man skulle göra på alla arbetsplatser. Man är ju liksom inte där för att göra ett dåligt jobb eller att prestera sämre än man kan.

Att visa framfötterna är inte helt enkelt i den skandinaviska jante-kulturen. Det måste göras med stor finess och ödmjukhet om man vill vara omtyckt av kollegorna.

Ja, jag har märkt det. Men med alla krav som ställs på kompetens på dagens arbetsmarknad så borde väl rimligtvis de flesta gå in för att göra sitt bästa.

Jag är väldigt tacksam för alla inkompetenta personer som finns i stora företag,för de gör att mina prestationer lyser som solen i jämförelse.

Så det kan man uppskatta sina kollegor för ibland om man är trött på att störa sig på dem. 

Weird som fan! 

Jag går till jobbet för att få ut lönen, och där gör jag minsta möjliga insats som krävs för att uppnå produktionskvoten. Ingen tackar mig för att jag jobbar arslet av mig. Jag jobbar för att leva och låter inte jobbet definiera mig.