Kontrollerar andningen
Hej,
I tio år har jag lidit av olika former av oro och ångest. Alltid mer eller mindre förknippat med rädslan att inte få luft. Det har handlat om bland annat rädsla för att reagera på mat och få anafylaktisk chock, rädsla för att sätta mat i halsen, och nu de senaste fem åren en rädsla för att inte kunna andas alls, vilket skapar ett kontrollbehov av andningen. Så fort jag har lyckats ta mig ur det ena så har något nytt dykt upp som har påverkat och begränsat mitt liv.
Idag lider jag som sagt av att jag ständigt måste kontrollera min andning. Det började under ett träningspass och tankar kring hur jag andades kom från ingenstans, vilket slutade med en panikattack. Sedan dess har jag inte kunnat sluta tänka på hur jag andas.
Det finns så klart tillfällen när jag inte tänker på det, t ex om jag är väldigt fokuserad på jobbet eller spelar gitarr. Men så fort jag ska göra något som kräver mer ansträngning eller om jag inte aktivt gör något, t ex när jag ska sova, så finns det där. Detta har begränsat mig mer och mer i mitt liv då jag inte vill vara långt ifrån bilen och ett sjukhus, så jag reser sällan någonstans alls. Dessa saker har jag med tiden gjort till någon slags säkerhet ifall jag får panik. Jag har egentligen problem att vistas på ställen där jag känner mig fast och hjälplös. Där jag inte kan få hjälp inom kort.
Jag har även svårt för att träna och klarar inte av att ta ut mig ordentligt längre. Jag försöker röra mig och utsätta mig för aktivitet så jag inte ska fallera totalt från att ha varit väldigt vältränad. Men det blir mest lågintensivt och i områden som är nära till säkerhet.
Mitt största problem i det här är att det känns som att detta har pågått under så lång tid att jag har glömt hur man andas normalt när man blir andfådd. Jag vet inte hur jag låter kroppen andas av sig själv, jag kan inte släppa kontrollen. Jag vet ju att den andas av sig själv när jag sover men så fort jag slår upp ögonen på morgon så slås kontrollen igång.
När jag blir andfådd så börjar jag djupandas istället för att andas fort, när jag blir orolig börjar jag djupandas, harkla mig och rapa. Har jag hållit på med dessa djupandningar under för lång tid så känns det som att jag inte får nog med luft och måste djupandas mer och till sist leder det till panik.
Jag har även gått i KBT och till psykiatrin för mina problem men det känns som att dom inte kan hjälpa mig. Jag har bland annat fått öva på att åka hiss, utöka avstånd som jag rör mig ifrån min bil osv men det har bara hjälpt mot just de hissarna och vägarna.
Har så klart blivit erbjuden alla möjliga mediciner mot detta men inte vågat ta dom i rädsla att det ska bli värre. Även fått höra många gånger att det är tvångstankar jag lider av.
Har även provat alla möjliga saker utom medicin som t ex hampaolja, magnesiumtillskott, mindfulness osv utan framgång.
Är det någon som varit med om liknande och lyckats ta sig ur det? Hur gör man?