Vi har inte råd att resa utomlands

beror säkert var man bor och vilka man umgås med men är många som inte åker utomlands, bara att de hör man inte lika mycket från. 

Huvudsaken är väl att ni umgås och gör kul saker tillsammans. Bra minnen kan man ha även att vait världen runt.  Vi reste mycket som liten men mina bästa/roligaste minnen är från stugan i Sverige med släkt o vänner. 

Vill ni verkligen ut o resa så får ni väl fundera på vart och sen göra en långsiktig plan på hur nå målet. Hur spara,  se över kostnader, boende m.m

Det har inte jag heller råd med. Jag är ensamstående med tvillingar och jobbar i omsorgen. Jag är uppväxt på samma sätt också, ensamstående mamma, två barn, jobbade/jobbar i vården. Den stora skillnaden mellan mig och min bror och mina barn är att här där jag bor nu är de som har råd att åka utomlands stup i kvarten undantaget, där jag bodde när jag var liten var det vi som var undantaget. 

Men lite är det också en prioriterings- och planeringsfråga. Det går att resa billigt om man kan tänka sig att inte resa charter.

Våra 11-åringar har inte varit utanför Norden. Vi skulle väl ha råd, men vi har hittills prioriterat annat. Jag var inte heller mycket utomlands under uppväxten. Inte dog jag av det. Dock växte jag upp i ett område där de flesta andra inte heller åkte utomlands, på sin höjd nån charterresa till Sydeuropa. De som hade varit i Alperna eller Florida eller liknande, hörde till undantagen.

Däremot luffade jag runt i världen som ung vuxen. Jobbade ihop pengar; reste billigt, jobbade till viss del även utomlands. Det var mer givande än det hade varit att resa en massa med familjen som barn eller tonåring.

Jag förstår att det kan bli jobbigt om barnen frågar eller tjatar. Barn vill göra det som kompisarna gör. Men har ni inte råd så har ni inte. Det underlättar förstås att röra sig i kretsar där de flesta har det liknande eller prioriterar liknande. I vår bekantskapskrets är det väldigt olika, men de flesta åker verkligen inte utomlands varje år.. Tror inte att många av barnens kompisar har varit utanför Europa.

Nu är det ju tuffare tider också för många. Innan dess var det pandemin. Många som hade det gott ställt under sin egen uppväxt, med föräldrar som hade råd med dyra utlandsresor, får nog acceptera att de inte kan ge sina egna barn samma höga levnadsstandard. Tiderna har förändrats.

Vi har råd men jag har inte varit utomlands sedan 2013 (tror jag). Vi är på svenska västkusten varje sommar och det är underbart. Jag behöver inte åka utomlands.

Vi har tonåringar och någon av dem har väl vid tillfälle önskat om vi kunde resa utomlands men då vi är en rätt stor familj så har vi inte tyckt det var rimligt, även om vi skulle kunna ha råd. Att bränna massor med tusenlappar för att vi 7 personer skulle rest tex en vecka på solsemester har vi aldrig sett som rimligt. Bättre att lägga mindre pengar och på flera olika saker. Nu är våra ungdomar så passa gamla så alla vill inte göra samma saker heller. 

Jag har aldrig känt det som någon slags stress eller status att man ska resa för att andra gör det. När ett av våra barn lyfte en sån fråga "alla andra reser" (innan pandemin), så förklarade vi att vi inte tänker så, vi tycker inte man ska jämföra sig, och hen får uppleva en massa annat, även om det är i Sverige. De har varit utomlands några ggr, alla barnen men det var som sagt ett tag sedan. 

Jag har planerat familj och lön efter intressen, har råd med det vi önskar. 

Men för den sakens skulle reser vi inte till USA varje år, en roadtrip till götet eller fällen med några övernattningar på air bnb duger lika bra trots att vi har råd med annat. 

Vi älskar att resa, våra tonåringar också så vi prioriterar det. Men vi har ju bara två barn också, det är väl ett val man gör om man skaffar fyra barn att allt blir oerhört mycket dyrare. 

Jag tycker det är jätteviktigt att visa barnen lite av världen under deras uppväxt.

Ja men så TS ska då alltså göra sig av med några barn eftersom random duktiga morsor på FL ska sitta o gnälla att TS har gjort fel val o får skylla sig själv.
USCH

Det är väl fint att visa barnen lite av världen, men jätteviktigt? Nej, annat är betydligt viktigare. Och har man inte råd så har man inte.

Däremot håller jag med om att man kanske får prioritera bort en del om man väljer att ha en större familj, b la resor. För det stämmer, det är mycket dyrare att resa med 3-4 barn, än bara 1 eller 2 barn.

Ja ts, det blir tyvärr så när man skaffar fyra barn. Jag har nu bara ett men insåg snabbt att kostnaderna för barnbiljetter mm genast blir ungefär det dubbla om man har två. Två biljetter för flyg/tåg/buss istället för en. Större hotellrum som kostar mer. Dubbla inträden överallt. Ökade matkostnader och klädkostnader i vardagen. Och ni har fyra. Tyvärr så har ni själva valt detta. Jag antar att ni uppskattar att ha en stor härlig familj, men då har man inte samma möjligheter. Om ni ska åka utomlands till Afrika och alla möjliga ställen så kommer ni att jobba ihjäl er för att ha råd, och då gå miste om den där familjegemenskapen resten av året. Är det värt det...? Släpp de där resdrömmarna och fundera på vad ni har råd med istället. Ut och tälta eller nåt. Sverige har också många fina campingar. Man får mätta mun efter matsäcken, kort sagt.

Mina barn har tjatat om att åka utomlands men vi har aldrig gjort de. Men åker på roliga saker inom Sverige istället. Men när barnen var strax Under tio år så det roligaste dom tyckte att vi hade gjort var när vi var inslagen o letade skatter. Fem minuter hemifrån med en närvarande förälder. 

Så tänk på de. Det är sånt de kommer ihåg sen. Hur närvarande man är när man gör saker tillsammans