Tecken på att barnets kompis har det jobbigt hemma?

det är svårt att Säga generellt då alla barn visar på olika sätt. Men exempelvis att vara utåtagerande, dra sig undan, vara orolig, självskada, etc etc. Men bara för att ett barn visar sådant beteende behöver det inte betyda att barnet Inte har det bra hemma.. så det är knepigt.. Du kan alltid ringa socialtjänsten anonymt och bolla med dem. 

Vad är det som får dig att reagera? 
Känner du barnet och/eller föräldrarna väl? Skulle du kunna prata med barnet eller hens föräldrar och bara pejla läget? 
Annars kan du ju som sagt ringa socialen och bolla. 

Svårt att svara på generellt, men utåtagerande, uppmärksamhetssökande, självskadebeteende, skolk, sluten?

Det största och rakaste du kan göra är att fråga barnet hur den har det hemma. Om de far illa ges hen möjlighet att uttrycka det och känna sig sedd, i andra hand i alla fall känna sig sedd även om hen kanske inte vågar berätta hur det är just nu. Du öppnar en dörr för att våga gå till dig och berätta hur det är, när hen väl samlat mod. 

Samt om allt är okej så kanske din fråga kan ge ett lugnande svar till dig och du springer inte bara iväg i dina egna tankar. Med det sagt så är en orosanmälan alltid bara en anmälan om oro, det är socialens uppgift att utreda och bedöma situationen och jag anser att kvarstår din oro efter frågan SKA du anmäla. 

Om relationen till barnets föräldrar tillåter det kan du också fråga dem hur det är och erbjuda stöd och hjälp om du kan. Man kan söka frivilliga insatser med och kanske det är aktuellt för familjen. Det beror ju lite på vad din oro består av. 

Jag är lärare och har både anmält och avstått anmälan efter den där första frågan hur det är hemma. Jag har också samtalat med föräldrar och fått dem att på egen hand söka frivilliga insatser vilket på många sätt oftast blir bättre för en familj i kris. 

Några tecken som jag ser hos barn i min omgivning som jag tror har det lite svajigt hemma är att de exvis hemskt gärna vill vara hemma hos oss eller någon annan - var som helst utom hemma. Att de inte får bra stöd hemma med skolarbete och att de nästan tar hand om föräldrarna. De ringer mamma eller pappa och kollar att de har gjort x, y, z...inte tvärtom. De verkar ofta överdrivet glada och lättsamma med föräldrarna för att inte belasta dem för hårt och håller gärna med om allt de säger. Barnet säger sig tycka jättemycket om förälderns nya kille även om de bara har träffats 2-3 gånger, allt för att göra mamma eller pappa nöjd. Barnet försöker hitta lösningar på familjens problem istället för att föräldrarna gör det. Om barnet är lite yngre vill barnet gärna sitta i knä hos andra vuxna i jakt på trygghet och närhet. Barnet driver omkring i området, mamma/pappa är inte hemma och har inte talat om när de kommer hem. Barnet har inte rätt kläder för vädret, skolan eller förskolan har påpekat att de måste köpas vantar, mössa mm. 

Inget av det här är ju några tvärsäkra tecken, utan tecken jag har sett på barn som jag redan vet har det tufft hemma. 

Jag har inte anmält någon, men jag har sagt till en förälder att om de inte skärper sig kommer jag att anmäla. Då skärpte de sig (till synes i alla fall). Jag är inte den typen som skulle anmäla anonymt, utan jag är den mer raka typen som skulle säga till på skarpen först.