Klagar på mig när jag hostar

Jag hade torrhosta under hela min graviditet, alltså nästan 9 månader. Kan förstå att min man tyckte det var jobbigt men jag fick också kommentarer som, måste du hosta. Eller du behöver nog inte hosta om du inte vill. Som om jag ville hosta i 9 mån.
Förstår dig, hoppas du blir av med det snart.

men hallå ja!.. varför stannar du kvar hos en skitstövel som han? När man är sjuk så hostar man , snörvlar etc etc.... själv ligger vi med magsjuka, skull ejag klaga på sambon när han ligger o spyr för att det stör så jag inte hör Big Brother? nej nej nej.. tvärtom så passar man upp varandra och har förståelse för varandra...

Jag har en gullig sambo som köper glass till mig och lagar mat när jag är sjuk.
Nu när jag är gravid har jag att jag rapar när jag lägger mig i sängen, inte bara en utan många gånger. Men han skrattar bara åt det (han tycker nog att det är gulligt på något konstigt vis).
Är jag riktigt täppt i näsan brukar jag även sno hans kudde under natten för att lättare kunna andas.
Fortsätt att hosta och snörvla när du behöver.

Mja, min sambo blir arg/ledsen när jag får hosta, men han blir arg på hostan och inte på mig. Skulle han irritera sig på mig för att jag har hosta skulle jag bli heligt förbannad på honom.

Men å andra sidan... Visst kan hosta vara vääääldigt jobbigt att lyssna på i längden. Har du hostat jättelänge? I så fall - har du varit till läkare med det? Du kanske skulle hjälpas mycket av en hostreflexdämpande medicin. Din sambo kanske blir frustrerad över att du är sjuk, över att han inte kan hjälpa dig bli frisk, och har ingen vana vid att uttrycka det på ett vettigt sätt?

Skojar du eller?

Hallå, vilken oförstående människa! Har han ingen empati eller?

men va hände med min inlägg??

Skriver igen då:
Idiotiska komentarer, be dem skaffa öronproppar!!

Ok... jag måste erkänna att jag faktiskt varit med i lägen där jag blivit irriterad på personen och inte hostan som sådan. Jag vet att det är helgalet, men det var en alldeles tunn och nästan som inbillad hosta.

Man kunde tro att det var någon som lite diskret höll handen för munnen och hostade ytligt bara för att få uppmärksamhet.

Jag blev till sist tokig, då den personen inte verkade vilja göra något åt det.

Det enda som hade hjälp på mig just då hade varit ett försök från dåvarande s att ta lite hostmedicin eller göra något för att förändra sin situation.

Jag blev mest irriterad för att jag trodde att det var ett klart fall av (psykhosta) :)
Kanske det räcker att du på allvar förklarar att du faktiskt inte kan hålla tillbaka hostan och att du skall köpa nåt för att mildra den....

Lycka till och krya på dig.

Jag brukar gå ut och lägga mig på soffan och sova då jag har hosta. Maken har inte klagat, tvärtom, han brukar ifrågasätta varför jag lägger mig där för han blir inte störd. Men jag tycker att det är bättre att en av oss iaf får sova ostört.

Jag tror också han är mer irriterad på själva hostan och ljudet av den än på mig..men det är jobbigt när han verkar tro att jag kan hålla inne hostan på något vis, att jag hostar bara för skojs skull.

Det här är inte det enda jag får klagat på, av det jag gör, här är andra exempel:
*jag dricker konstigt (han tycker jag har tungan i glaset när jag dricker, vilket jag nog också har)
*jag skakar på huvet när jag pratar (?!)
*jag pratar för tyst
*jag äter inte upp allt på tallriken (jag är faktiskt 30, inte 3)
* jag snurrar hår och klöser mig i ansiktet (det här är dock bra klagomål, för det tycker jag också jag kan sluta med)
*jag springer lustigt

Men han tycker om mig, skitamycket, det säger han också ofta. Jag vill bara att han ska fatta att alla kommentarer om vad jag gör och beter mig är onödiga, får mig att tvivla på mig själv till slut.

Vi går på någon sorts samtals-par-terapi, det här är bara en liten del i våra problem. Vad gör man inte när det finns världens sötaste 6-månaders tjej med i bilden oxå..men om han skulle börja bete sig så mot henne också när hon blir större, då är det adjöss och good bajs! Inget tvivel

Din lilla lär sig genom hur en relation ser ut eller något geonm att höra hans komentarer. Han är ju ELAK! Tycker att han behöver gå genom terapi på att hur att uppföra sig och vad man säger och inte säger om det är något som missades i hans uppfostran när han var liten. Eller sen så kan han ju på alvar inte gilla dig igentligen när han uppför sig på det viset.