Känner nån som jag - allt är fejk

Jag känner igen att vara less på allt i omgångar, man kan absolut tröttna både på vänner och hur de beter sig. Väntar man ett tag brukar den känslan dock gå över igen, faktiskt.

Om du vill vara en motkraft till det materiella så kan du ju själv göra något som får dig att må bättre- hjälpa till i soppkök, eller skaffa koloni och odla något eller så?

Jag upplever snarare tvärtom här- att det många försöker skryta med numera är sin icke-konsumtion, att de åker tåg p.g.a. flygskam, handlar på Myrorna, köper mat från reko-ringen, återanvänder festkläder från förr osv.

De som redan har köpt begagnat i 20 år (och delvis pga ekonomi) brukar klart inte snacka nåt särskilt om det, för dem är det redan normalt.

Vad har du för hobby? för att må bra måste man hitta något som ger en inre frid. jag har hoppat mellan många olika saker (skyller på adhd).
sen ska man inte bry sig om vad andra anser, gillar du att bygga med Lego så gör det, måla figurer, bränna porslin eller gå en kurs i något, slit dig bort från nätet och gör något på riktigt, man mår bara skit av sociala medier.
Själv har jag alltid pysslat med att arbeta i trä, göra  knivskaft osv, det är väldigt tillfredställande att göra saker med sina händer.

Jag skriver berättelser och tränar.
Ja, hobbys är jätteviktiga.

Haha ja känner igen mig hel å hållet nästan på pricken :)

Har för fullt upp med barn, träning och övriga hobbys för att hinna med nåt annat.

För mig blir det värre ju mer jag umgås med folk. Jag försöker downshifta men allt som händer är att alla undrar om jag inte ska byta bil och kök. De bara renoverar, shoppar och reser. Och pratar om det. 

Ytterst få saker är numera äkta. Det är samhället i stort som inte mår bra. Och människorna. Vi lever i ett samhälle som uppmuntrar till konsumtion. Gärna stora lån. För att köpa dyra fina bilar, eller hus för flera miljoner. Där många riskerar att skuldsätta sig för livet, och mycket svårt i vissa fall. Bankerna har varit otroligt naiva med. 

Känner igen det där, och kan skatta mig lycklig över att jag inte är med i den "hetsen". Har aldrig brytt om mig om sådant. Dessutom sover jag riktigt gott om nätterna. Och behöver inte oroa mig för lån som ska betalas. Eller känna mig bunden över det. Om något oförutseende skulle ske. T.ex. sjukdom, arbetsbrist etc. Gör något som du tycker är viktigt, och som får dig att må bra.

Själv har jag distanserat mig från sådana människor, eftersom vi har väldigt lite gemensamt.  Har även några riktigt självupptagna släktingar som jag brutit kontakten med. För det handlar mer om yta än om att bry sig om varandra.
Folk överlag är väldigt ytliga och självupptagna. Man tittar på helt fel saker idag. Skitsaker rent ut sagt. 

Kontemplera över de som står lägre i rang och tillhör en lägre samhällsklass. Det är så intressant när man inser att även de spelar spelet, drar på sig masken och lever ut sin roll till fullo.

Det är att vara människa. Läs på om spiritualitet och se hur vi alla delar en och samma grund, sen så bygger vi upp olika roller genom livet.

Jag är nog den du minst trodde var intresserad av sånt om du träffade mig. Jag har och jagar fortfarande status i olika former, som nästan alla gör även om andra gör det mer subtilt. Att vara med i ett Community som samlar på frimärken eller en bokcirkel, ja vad som helst, alla vill vi bli sedda och man tar den väg som ofta finns utstakad.

Med det sagt, spela spelet, hitta ditt game men må bra i dig själv och var medveten om att livet egentligen är en lek som tar slut för oss alla vid nån tidpunkt

Tack och lov umgås jag inte med sådana människor. Ser dock en del, både på FB och Insta som gärna lägger upp om sina perfekta liv. För mig känns det inte som ett liv jag skulle vilja leva så jag bryr mig inte särskilt mycket men jag förstår din känsla. Du kan inte hitta nya vänner?

Det går knappt att hitta nya vänner vid 40+..Jag har inte tid att leta heller. Det känns som om jag ska tyna bort i ensamhet resten av livet. Jag nöjer mig med mitt lilla liv medan alla undrar om man inte blivit befordrad än eller har högre ambitioner och de hör av sig när de vill berätta att de nu har bra lön. Typ.

Så bra skrivet

Visst är det som du skriver.

Förr i tiden upplevde jag att vi såg upp till de som verkligen presterat något.

Astrid Lindgren och Björn Borg för att ta två exempel. De hade uträttat något och blev beundrade för det.

Idag är Instagramkändisar unga människors förebilder. Liv som mäts i uppmärksamhet, utseende och materiella ting. Annars är du inget värd.

Vi ser upp till de som lyckats ekonomiskt och tillskriver dem goda egenskaper.

Men varför känner du att du behöver störa dig på andras levnadssätt och ambitioner? Stå upp för vem du är och dina värderingar utan att vara nedlåtande över deras livsstil så slipper du skrytet.
att någon vill berätta om ett nytt jobb eller befordran är rätt normalt. de vill dela med sig av vad som händer i deras liv som de är glada över. Även om du inte har samma mål så gläds man väl över att ens vänner gör något de verkar vilja?

Sorry, men får känslan att du blir obekväm för att du inte har samma mål eller möjligheter. Skäms du över ditt liv och dina val? Gillar du inte vännerna eller arbetskollegorna så är det dags att finna nya och jo man kan skaffa nya vänner i alla åldrar.

Min privata åsikt (kan låta som om jag vet men det är bara mina tankar inget jag forskat på):

Svar TS det du känner är nog ganska sunt och normalt tycker jag 

Du kanske börjar skrapa på ytan över vårt vi människor befinner oss och finner det ledsamt. 

Jag håller med dig, återkommer:

Som svar till ovan kommentar någon man behöver stora sig på andras levnadssätt... och att hon ska skaffa nya vänner:

Kanske går för vissa kanske ett bra tips till henne men:

Om man inte gillar samhällets regler som egentligen tvingar dig att leva på ett ganska likadant sätt som övriga, vi alla jobbar tar hand om hem osv. Leder till samma problem, exempelvis behöver du en bil eller telefon för BankID, automatiskt en glad dag kan du berätta positivt om detta men nästa dag är du ledsen och någon har en ännu bättre modell av något du själv varit glad över tidigare, du börjar jämföra och ser till slut att du inte ens har en enda pryl som är bättre än någon annans i slutändan.

Du inser att det inte är sitt riktiga problem utan ditt riktiga problem är att du är trött och aldrig kan göra de sakerna du vill du ser något samband med att pengar kan ge dig tid du tycker det är ut som vissa köper dyra prylar och tänker att de måste ha pengar till att få sin tid och alla behov tillfredsställda för varför skulle man köpa saker i omvänd riktning dvs köpa en dyr telefon när du egentligen vill ha mer tid med familjen dvs gå ner i tid eller annat 

Slutligen kan du inse att vi alla lever på samma sätt och tycker samma sak, ibland sover man någonstans som gör att Putin handlar rätt och eu fel, ibland eu rätt och Putin är en idiot, ibland covid vaccination bra, ibland covid vaccination ett vapen för kontroll av människor.

Bortsett I slutändan från allting, oavsett vad så är man trött, utmattad slutligen har vanliga människors livsstandard sjunkit. 

Oavsett vad så är livet långt ifrån så som var fantasin vill, livet är på ett sätt och även om det är tråkigt eller förutsägbart så är det ingen film man bara kan stänga av. 

Man blir deprimerad.

TS är trött på att livet är och fungerar på det vis det gör, men hon kan inte göra något åt saken, och kan inte njuta av människors sällskap för de flesta är "normala" och klagar bara lite men finner snabbt något konstigt att bli glad över, typ trots trött så får normal energi av att berätta om sina nyodlade paprikor på terassen, sen kommer någon med större ny terass och börjar berätta om det och så kommer någon på att de ska till sitt semesterhus i Spanien, då kan någon råka jämföra sig och det normala samhällets gargong rullar.

Även om ts hittar någon som tycker som hon så finns det inget de kan göra, de kan vara 200 pers och bara sitta där och hålla med varandra men det ger oftast inte den glädje man söker.

Så Ts måste identifiera vad som gör henne glad om det öht finns något. 

Exempel familj säger mångas sitt företag andra, sin ekonomiska oberoende tredje sin musik hobby fjärde men TS vill något som hon inte vet eller kan förverkliga därför stor hon sig på pryl behovet folk har, kanske har hon rätt kanske är det det som sätter käppar i hennes hjul, annars kanske hon är ledsen över något annat eller så finns det inget som kan glädja henne i detta samhälle/ liv. 

Oavsett tycker jag inte hon måste känna att hon är felet eller att hon gör något fel, det är bara livet som är så.

Presic har haft värsta crushen på en modell länge

Jag träffar ständigt människor som mest pratar om pengar och siffror?
Funderar på om det beror på mig eller om det bara är så att det är vanligt numera.

Det har jag inte varit med om

Jag har varit med om att folk skryter om sina löner, hur mycket deras paddock kostade att bygga, hur mycket sommarstugan kostade, vilken dyr present de gav till sitt barn mm. De räknar upp alla tillgångar. Tydligt skryt. Inte imponerad. 

Nej jag känner verkligen inte igen mig i ditt "fejkliv" du lägger ut på social media..fast jag är 10 år äldre än dig så är jag inte deprimerad pga andra människor som inte har ett dugg med mig att göra.

Du måste för sjutton sätta upp en gräns för vad du själv tillåter!

Om du inte trivs med dina ytliga vänner så har jag ett enkelt tips--sluta umgås med folk du inte gillar och sluta spela ett spel som OM du gillar dom..

Är man falsk så får man givetvis falskt tillbaka.. Börja vara genuin istället och gör bara sånt du vill göra innerst inne o prata BARA med människor som är genuina tillbaka.. Sluta umgås med folk du inte får något utbyte ifrån.. Det är inte så jäkla svårt faktiskt..men det börjar med DIG själv och vad/vem du väljer att göra eller prata/umgås med..