Kan man som dumpad kontakta sitt ex? Eller är det alltid den som dumpar som kan höra av sig?

Du kan väl alltid höra av dig och fråga hur han har det. På svaret får du säkert besked om hur intresserad han är av en återförening. Han kan ju ha gått vidare i livet och trivs med det. 

Klart du kan höra av dig, men jag undrar hur mycket du har förändrat dig på dessa månader? Är du verkligen en bra partner nu, eller är det bara vad du tror? Hur säker är du på att han faktiskt skulle uppskatta kontakt, eller har han bett dig dra åt skogen?

Visst kan du höra av dig men skriv bara nåt litet och kort . Några få ord räcker. 

Samtidigt är 5 månader ingenting.  Att du förstår varför saker inte funkade är ju en början men exakt hur mycket har du rent konkret förändrat ditt liv på 5 månader i form av ändrade prioriteringar, andra arbetstider, slutat göra vissa saker etc etc?  Det är ju DET som verkligen betyder något i en relation. 

Visst kan du höra av dig och bara skriva helt kort att du hoppas att han har det bra och så. Responsen du får kan vara en fingervisning om fortsättningen. Men börja för guds skull inte böna och be om att ni ska ses eller försöka igen.

Jag har såklart inte genomgått en radikal personlighetsförändring. Men när vi dejtade så hade jag en period utan min ångestmedicin, hade flera dödsfall i familjen och en situation på jobbet som gjorde mig.  Nu är det  lugnare omkring mig och jag har fått tid att reflektera över vad som gått fel. Känner mig stabil och tillfreds med livet generellt. Insett även att jag (då omedvetet) lastade över för mycket av ansvaret för mitt mående på honom. 

Han tvivlade på sina känslor mot slutet och har inte hört av sig själv. Men vet inte alls hur mottaglig han är för kontakt i nuläget. 

Du ska såklart inte höra av dig bara "kort". Ditt meddelande måste ju innehålla något för honom att nappa på. Vare sig det är träff eller bara öppna upp en konversation. Bara "hej, läget, mår du bra", så kan du ju få ett "ja" tillbaks.
Försök hitta något som är naturligt att du kontaktar för. 

Har en helt annorlunda arbetssituation och ett stabilare psyke ( hade flera kriser pga dödsfall och sjukdom i familjen, dålig tajming).
Hans känslor för mig började svaja mot slutet och jag tror det är pga att jag lastade över mycket av mina problem på honom vilket var jättedumt. Jag vet inte om förändringarna är tillräckliga men kan inte låta bli att önska att vi träffats i det här skedet av mitt liv istället och undra hur vår relation sett ut om jag gått in i den som en mer hel människa.

Var han befinner sig i livet och känslomässigt  har jag ingen aning om då han ej har sociala medier.

Berätta gärna din solskenshistoria när ni har fått till det för jag har samma förhoppning med mitt ex. I vårt fall är det dock han som behöver landa i sitt liv.
Vill inget annat än att det ska bli vi två igen. 

Lycka till, håller tummarna 🤞🤞🤞

Hur länge har ni varit isär? Har ni nån kontakt? Mitt ex hade också en situation han behövde landa i, det krockade ned min situation också. 

Kanske kort men rakt på sak? Känns som att "tjena, läget?" Är dumt och undviker den faktiska orsaken medan "hej, jag saknar dig" känns lite väl. Känner mig så feg, vet inte om jag kommer våga.

Tänker mer saker som, "vad hette den där filmen vi såg XXX, vill se om den men mins inte vad den hette". Eller "Har du receptet på den där kycklingen vi brukade göra". Kanske "Jag såg de hade den där XXX på drottninggatan som letat efter".
"Ville du ha min gamla XXX, du gillade ju den och jag använder den inte nu för tiden.
Rätt vardagliga saker. Men ska såklart vara saker som man verkligen tycker är viktigt och att det inte blir genomskinligt direkt. Så ta dig tid i vardagen och spåna fram orsaker till kontakt.
Men börjar ni prata lite, så kan det ju vara bra ha funderat lite på innan, hur du ska gå vidare. Fokusera på sådant som är viktigt för han och släpp inte lös för mycket nostalgi medan ni är typ nyktra.

Och du, sluta fega! 

Vi har haft en sporadisk kontakt främst på mitt initiativ fram till ganska nyligt då han slutade svara mig.
Jag är helt förkrossad, jag vet och förstår att det inte kommer kunna bli vi igen men innerst inne hoppas jag så att jag håller på att gå sönder. 
Därför får du gärna skriva om du får ett positivt svar. Nu måste jag försöka landa i det här och ge honom tid att ta rätt på sitt liv. Men jag är också orolig för honom och skulle verkligen vilja veta att han mår bra så var dag är en kamp för att inte försöka ta upp kontakten för tidigt. 

Visst gör det ont. Jag har ännu inte bestämt mig för om/hur jag ska ta kontakt. Vet inte hur redo han är för det eller om han ens träffat nån ny.

Alla säger att man måste låta den som gjort slut ta intiativet men känns som att alla fall är unika. Blivit beroende av att läsa om när folk återförenas, ger en lite hopp. 

Jag tycker absolut att du ska ta kontakt,  så länge det inte river upp sår. Kan du hantera att han träffat någon annan eller han inte ens svarar? 

Jag håller alla tummar för dig i alla fall!