Skämtar om precis allt

Exempel på hur han skämtar? En del människor pallar inte med allvar och djupa tankar och känslor. så de försvarar sig mot sådant genom att vara lättsamma och skämta bort det mesta. Det kan grunda sig i en rädsla på att utforska sig själv, man vill inte veta eller vill inte kännas vid allvaret.

Jag tror det är ganska vanligt.

Var tillsammans med en sån person och hatade det. Så fruktansvärt avtänande när en vuxen man inte kan tala om seriösa grejer.

Alltså är kring allting. Till exempel om jag är ute och springer och säger att det är väldigt kallt i huvudet när man springer på vintern ute så kan han säga typ höhö det är bra att hålla huvet kallt. typ gubb skämt kring vad man än pratar om. 

kommer man in på nåt seriöst skämtar han bort det med nåt ännu tyngre gubb skämt och skrattar högt efteråt 
Vad man än säger. Så man undrar, har människan känslor ? 
Och grejen är att han ändå hör av sig väldigt mycket om småpratar men blir sjukt stel för man vet inte var man har honom. ibland kan han helt plötsligt gå under jorden. 

Hur blir man sån här 

De där personerna som efteråt i livet berättar att de var "klassens clowner", brukar inte sällan också berätta att de gjorde det för att dölja en djup inre osäkerhet och rädsla att bli exkluderad. Istället för att riskera att bli skrattad åt ofrivilligt, valde de att frivilligt upplåta sig att skrattas åt. En clown är immun mot mobbning.

Som vuxna kan vissa fortfarande maskera en otrygghet och inre rädsla genom att sätta upp automatiska försvarsmekanismer som triggas varje gång någonting blir för djupt eller jobbigt. Känslomässigt laddat kan vara allt som innebär sådant som kan trigga en "mobbare" att skratta, som till exempel att snubbla, eller sådant som kan avslöja den inre svagheten, exempelvis djupa samtal.

Clowner kan vara roliga att umgås med, men det är inte lätt att leva med en människa som aldrig tar av sig masken. 

Exakt ! Men i vuxen ålder brukar man inte ha bearbetat det lite grann och våga släppa in på djupet? 

gällande den här killen exempelvis, vad jag vet har han aldrig varit med om något direkt djupt eller svårt trauma. och han har ändå haft mycket tid själv o sådär under dessa år och även träffat olika tjejer. ändå är det som att han inte kan släppa in en , kan bara prata om små saker typ .. 

har du erfarenhet av en sån person? 

Kan inte citera. 

Nej det var alltid jag som fick säga till men hallå nu behöver vi prata allvar. Provade flera sätt för att han själv skulle ta steget eller få leda samtalet som han ville men nope. Han skämta bort allt. 

Och om man väl satte sig ner för att prata så kunde han inte ta något seriöst, hade inget svar, såg ut som han skulle somna eller vart helt dränerad utav att prata allvar. Satt o gjorde andra saker mitt i samtalet och skulle skämta. 

Då menar jag verkligen stort som litet men viktiga ämnen som man måste avhandla när man har ett liv, boende , familj ihop. 

Man ska inte behöva säga till en vuxen man sluta det är inte roligt. Såna män är otroligt omogna och verkar tro att om man skämtar hela tiden så löser sig allt bara. 

Jag anser att kunna prata normalt om viktiga saker hör till vuxenlivet. 

Kan själv uppskatta en lättsinnig clown-persona som piggar upp och gör en glad.

Men denna bör också jämkas med ett sunt allvar ibland. För mycket av det goda utgör ingen god balans. 

Det här är lite elakt att säga men en sådan människa är någon jag tycker är väldigt trevlig att ha som kompis men inte som nära vän eller partner. Sådana människor är väldigt lätta att uppskatta om det rör sig om tex. en väns partner, en kollega man jobbar ihop med ett pass var fjortonde dag eller en kusin man träffar 4-5 ggr om året.