Det blir ingen Valborg för mig, förbannade ensamhet

Valborg blir det ju oavsett.

Och ja, jag skulle gå dit ensam. Just vid en eld så känns det inte så utmärkande att vara där på egen hand. Det verkar ju bli fint väder ikväll, så gå till en eld och njut av sången och brasan. och sen gör du nåt gott att äta.

Och tänk inte att ditt liv kommer att vara såhär för alltid, så behöver det inte alls vara.

Jag skulle också ha gått dit själv. Alltid stöter man på någon granne eller någon som man kan säga hej till. Men jag har kanske lättare för sådant än andra. Jag kan även tänka mig att gå ut på vår lokala restaurang själv och sätta mig och äta en god bit mat. 

Och du, din son kommer tillbaka. Min syster har två vuxna söner och det är helt normalt att barn liksom försvinner i några år mellan typ 16-17 och 25-27 års ålder. Sedan kommer de sakta tillbaka igen och vill umgås. 

Jag tänker att man får börja planera saker på egen hand och lämna dörren öppen för om sonen vill umgås. Så slipper du stå helt ensam när du inte vill.

Hoppas kvällen blir fin ändå. 

Jag skulle inte gått ensam för precis som dig så skulle de känts ännu värre. Jag sitter hemma själv o är ledsen o deppig istället 
Inte bättre men så är de för mig just nu. 

Jag brukade bjuda in till Valborgsfest, gjorde det i många år både med mitt ex och min nuvarande. Stor grillning med som mest 50-60 personer.

Men så tyckte vi att någon annan kunde göra något, och det kanske hände ett par gånger och vi växlade med ett par andra, men det dog sen bort.

I år har jag inte ens orkat tänka på att det är Valborg för jag är så stressad över jobbet. Och ingen fest blev det då, så nu sitter jag här och är lätt besviken.

Trista slöhögar till vänner man har. 

Jag går inte heller på Valborgsfirande, men det är mest för att min stad är inte så jätte stor och jag brukar bli less efter 7 minuter.
Så jag brukar åka hem.. alla mina vänner har familj. jag är singel och dejtar inte, har fått nog av all nobbning och nonchalans, ghosting.. har valt att acceptera singellivet, men har tappat större delen av lusten att se släkt på t ex Midsommar/ Julafton etc..

Hej ensamme!

Jag är också ensam ikväll, så vi är ensamma tillsammans. Jag ringde till en nära bekant och då kändes det mycket bättre. Har kollat på serier och ut genom fönstret på människor. 

Ta hand om dig 

Jag har familj och har tittat på brasan. Men bästa vännen vill inte ses, så det känns ledsamt och ensamt. Jag hade inte gått till brasan själv. 

Jag hade gått. Att bara vid brasan och njuta av värmen, fira att är frisk och har en son som också fiska och har kompisar. Sedan handla något gått, åka hem och titta på en bra film.
Skriv in dig på en dejtingapp och börja dejta om du vill träffa någon.

Jag är tämligen vänlös och hade ingen att fråga om vi gemensamt skulle besöka ett större firande.
Blev ytterligare en kväll i sällskap av katten och sorg i hjärtat över ensamheten.

Åker inte ensam på sådana saker för det gör extra ont i själen att se par och grupper av människor skratta, prata och umgås med varandra och jag går där själv...

Tyvärr är det inte lika enkelt idag med nätdejting.
Idag ska man ha "Det" och har man inte "det" får du inga svar.

Jag var i samma situation i går, mina vuxna kids var ute och sprang - som det ska vara i den åldern. Jag har inga problem med att gå ensam på olika saker, för jag är endabarn, och har dessutom varit singel längre tid sammanlagt än jag varit tillsammans med någon under mitt vuxenliv. Så jag är van att gå på alla möjliga tillställningar ensam.

Jag har dock tröttnat på valborgsbrasor, det känns inte värt det. Dessutom tycker jag att det ska vara en ren manskör på Valborg, men här vid den närmaste brasan har de alltid en blandad kör, och bara det förstör en stor del av upplevelsen. Dessutom brukar det bli mycket fylla, skrän och skrik - även på bussen på väg hem...

Hmm, funderat själv på att börja nätdejta. 

Jag har lagt av med all form av dejting.. Numera försöker jag finna mig som frivilligt dejtlös och frivilligt sexlös.
Fokuserar mer på mina intressen än dejting idag.

Ja, det finns massa roliga saker i livet som gör oss lyckliga än jakten på att hitta nån. Det har varit min strategi i flera år, fyllt mitt liv med att göra saker som är viktiga och roliga för mig , skaffat kärleksfulla vänner, studier och jobb mm.
Är faktiskt lycklig, att vara sexlös skulle jag vara så hård mot mig själv.. Testade att ha någon bara för att känna närheten, han gick med på det men vet du det kändes bara tomt och meningslös att vara intim med någon man inte älskar.

Jag har min kompis pool så liten som möjligt då jag hellre har bara några få än några kompisar jag träffar mer än dom andra kompisarna.

Försöker inte ens ha någon för "närhet" eftersom jag sökte det tidigare utan framgång, så de hamnade i soporna som all annan dejting.

Alla har vi olika intressen, valborg är de sista jag firar
funkade som ung och fest.

Men man kan gå själv, skulle jag va ensamstående så skulle jag gå själv på de jag villl.
Att ligga hemma och tycka synd om sig själv är de sista man ska göra, blir bara värre i huvudet 

Tack snälla för fina inlägg och stor kram till er som är ensamma!

Ibland kan jag känna mig otacksam när jag ser mig som ensam eftersom jag faktiskt har vänner men när man är i medelåldern som jag så har de flesta andra egna sammanhang.

De vänner som är gifta och har stora barn umgås mest med sina män och det är ju helt naturligt men då hamnar man lätt utanför. 

Jag har två väninnor som är i min situation men den ena mår dåligt psykiskt och vill inte göra något och den andra var uppbokad på annat. 

Min kväll slutade med att sonen och jag bråkade innan han stack iväg. Han hade dåligt samvete och tog ut det över mig fast jag hade sagt att det var helt ok att han träffade sina vänner. 

Jag stannade hemma till slut ändå. Jag orkade inte gå dit ensam igår. Jag har egentligen inga problem med att göra saker ensam, jag har till och med rest ensam ibland, men jag är i en tung period just nu.

Det känns som om jag är på väg in i en depression. Det är först nu när sonen är stor som jag har tid att reflektera över hur livet blev och fundera över hur jag ska gå vidare när jag inte längre är mamma på heltid, även om jag förstås alltid kommer att vara mamma. 

Visst kan jag testa dejting men jag tror inte att det är läge just nu. Jag måste får ordning på mig själv och ha en tillvaro jag trivs med först.

Det är för bräckligt att hänga upp allt på en relation. När jag har förlikat mig med tanken på att mitt liv kommer att se ut så här och hittat ett sätt att trivas med det då kanske jag kan träffa någon. 

Hoppas du hade en ok Valborg ändå och att sonen också hade det. Jag fick hämta min dotter, nedspydd och nedkissad, vid en fest som det var alldeles för mycket alkohol på. Man får annat att tänka på vid Valborg som förälder till tonåring.

Men nej, stackarn! :(  Bra att du kunde hämta henne så att inget värre hände. Det var nog många tonårsföräldrar som fick göra det igår. 

Sonen har tack och lov kommit ur den där perioden när det dracks för mycket. De hade tittat på elden och sedan fortsatt till en kompis där han sov över så han hade en bra kväll.