• Anonym (Besviken)

    Hur hantera "vänskap" när saker är på väg åt "rätt" håll?

    Hej Familjeliv! 

    Ska fatta mig väldigt kort... 

    Hur hanterar man att träffa sina "vänner" igen när de inte funnits för en under ett halvårs tid när livet har varit som mörkast? Trots att de varit fullt medvetna om situationen.

    Hur hanterar man att människor börjar ta kontakt igen när allting börjar ljusna och man ska gå tillbaka till sitt arbete igen?

    Hur låtsas man att det är roligt att träffa sina vänner igen som uppenbarligen bara vill ha kontakt när man är rolig att hänga med eller kan tillföra något i deras vardag?

  • Svar på tråden Hur hantera "vänskap" när saker är på väg åt "rätt" håll?
  • Anonym (Hh)

    Vissa fajter är inte värda att ta helt enkelt.

    Jag har vänner som jag inte har orken att vända ryggen mot för ibland är det bra att ha dem där även fast livet är ljust. Man kan så klart önska att de alltid funnits, men man kan inte få allt man vill. 

    Jag brukar låtsas som ingenting. Tyvärr. Kanske är fegt men då får jag acceptera det. 

  • Anonym (Frida)

    Man kan ju inte veta hur de har haft det själva - alla är inte så öppna med det. Kanske hade de inte ork eller möjlighet att hjälpa dig. Kanske tyckte de att det var jättesvårt att veta hur de skulle hjälpa dig, och kom sig aldrig för att höra av sig. Det finns massor med möjliga orsaker. 
    Till slut handlar det om ifall du vill ha dem i ditt liv i fortsättningen. Vill du det får du se framåt och umgås "som vanligt", och inte tänka på att du egentligen känner dig sviken. 

  • Anonym (.)

    Om du blivit psykiskt dålig kan det vara skrämmande för vissa och de hanterar det fel. Då handlar det om dem att de är väldigt osäkra. Vissa tror också att de gör mest nytta av att bara hålla sig borta. Det är inte alla som vågar komma nära. De tror de förstör mer än bidrar. Likadant när någon dör, man märker då att det är dem som själva förlorat någon som är mer orädda att ta kontakt och är ett stöd, än de som inte, säger inte att det alltid är så för alla men så har det varit för mig. 

    Med det sagt det finns alltid de som är svikare. Är de på din arbetsplats får du ändå försöka hålla god ton och hålla det ytligt. Är det privat kan du klippa banden. 

    Jag levde tidigare i en destruktiv relation som jag lyckades komma ut ur, men jag glömde aldrig hur sviken jag blev av en nära kompis som tog hans parti. Jag hade alltid funnits där för henne när hon hade det svårt, lyssnat, stöttat, ställt upp. Nu var ju han en smart jävel så han hade såklart kommit åt henne först, manipulerat henne, men jag tycker ändå det fanns ingen ursäkt för hennes svek, särskilt när jag väl kom tillräckligt långt ifrån och hann reflektera och få min röst hörd och trodd på. 

    Jag försökte återuppta en relation med henne igen men kände att det gick emot hela min natur, och också att det var potentiellt farligt för mig att ha det (då jag inte litade på vart jag hade honom och han försökte ha koll på mig och forcera fram ny kontakt oss emellan). För mig kändes det bara så falskt, och det är inte jag. Tyckte också det var en rimlig konsekvens av hennes handlande att jag bröt med henne. Hon var ingen sann vän. Hon trodde inte mig. Pga henne hade hade kunnat bli hjälpt med det psykiska spelet han höll på med och jag hade kunnat brytas ner ytterligare och blivit än mer infångad än jag var. 

    Sammantaget:
    -håll det ytligt om det är på jobbet
    -är det privat och du känner du mår mer dåligt av att ha kontakt än inte så bryt kontakten. Är de här kontakterna beroende av andra kontakter som betyder något för dig så om igen om du klarar av det håll det ytligt. Mår du för dåligt av det och du har möjlighet att byta jobb för att komma ifrån dem är det också ett alternativ. 

Svar på tråden Hur hantera "vänskap" när saker är på väg åt "rätt" håll?