Vid vilken ålder märkte nu att ni inte uppfattas som lika attraktiva?

Tror att det är en gradvis övergång...? Jag är 28 men märkte redan för några år sedan att jag lite tappat min "flickiga" charm. Jag sörjer det inte speciellt mycket. Visst, jag får inga busvisslingar på stan, eller ragg på krogen. Men jag rör mig med en annan säkerhet, pondus och självkänsla och fnittrar inte bort de närmanden som så ofta var ovälkomna. Märk väl att det inte handlar om att min kropp inte ändrats nämnvärt, jag väger samma som för tio år sedan, min hy är bättre än någonsin. Men jag gissar att jag både för mig och klär mig annorlunda än för ett antal år sedan. Jag tror att det är en utveckling som kommer fortsätta i samma riktning, men det gör mig inget. Jag prioriterar andra saker än att vara tilldragande för den stora massan nu för tiden. 

Mina bästa år var 16-26 ca. Sen var jag småbarnsförälder och hade fokus på familjeliv och min man.
Nu är jag 40+ skiljd och har en gedigen rad av män som vill ha en relation med mig. Så efter 40 har jag blommat igen...

Runt 35 märktes det tydligt. Vid 30 fick man fortfarande mycket uppmärksamhet av både 10 år yngre och 10 år äldre killar. Nu är jag 39 och för inte alls lika mycket blickar. 

Jag är 46 och snyggare än nånsin då mina barn vuxit upp och jag har all tid för mig själv igen. Nu skiter jag dessutom i vad folk tycker och klär mig som JAG vill och inte vad andra anser passande... och det har faktiskt ökat intresset från männen
 

Det har inte hänt än vid 51 års ålder, men jag håller inte på och observerar, jag lever mitt liv och är riktigt ointresserad av vad andra tycker om mig. Tror att min attityd har ökat mitt värde generellt om något. Så länge min partner är attraherad av mig så är jag nöjd, det är väl det som betyder ngt.

Inte hänt mig än heller. Får fortfarande blickar och komplimanger speciellt från min sambo (vilket är det enda jag bryr mig om) men även från okända män och även kvinnor.
Jag anstränger mig inte speciellt mycket utan är väl naturligt attraktiv. 

54 år nu....

Jag är några år kvar till 40 och har åldrats som ett fint vin. Bedömmer att jag har min peak nu, eller kanske förra året egentligen. Är verkligen mycket snyggare nu än när jag var sen tonåring/unga 20. Kanske för att jag är mer medveten nu eller så är det något annat, för jag var medveten förr också men jag har lärt mig mig själv på ett annat sätt.

Är ganska nybliven singel och ärligt lite rädd att om det nu börjar gå utför så kommer jag få leva själv resten av livet, är rädd att jag hade mitt bästa år förra året och nu är det kört (Vet att det inte bara hänger på utseendet men det spelar ju så klart in).

43-45. Men jag är fortfarande ganska attraktiv för den ålder jag är i, saknar inte intresserade män i alla fall om nu det är måttet på att vara attraktiv.

Lägger inte mkt ansträngning här heller, förutom via träning och i köket då. Så långt ifrån fillers etc det går att komma men det verkar inte sitta där, så konstigt. Kan det vara så att en vinnande personlighet och att vara fysiskt över snittet som gäller? :) det tror jag.

Helt ärligt så var det efter 45 som det tog fart!
Har aldrig fått så mycket uppmärksamhet och även uppskattning för min kropp av motsatta könet som nu.
Fått höra av män jag känt länge att de tycker att jag blivit både vackrare och sexigare med åren.