Jobbiga tankar

Detta är vanligt när man ska genomgå stora livsavgörande och livsomvälvande saker i livet. Då kommer ofta såna här tankar . Eftersom du hade så stora känslor för honom trodde du kanske att ni två skulle gifta er och nånstans i ditt undermedvetna kommer minnet av den känslan. Inte så att det skulle varit han utan mer att ja det blev inte ni två utan ödet ville annat och nu får du gifta dig utan honom. Minnet bearbetar det gamla önskemålet typ. Ett sätt att gå vidare. Ett sätt också att möta gamla spöken.. gör jag rätt? Är det vi för alltid nu?  Tänk om jag ångrar mig? 

Tankarna släpper om du bara låter minnet vara vad det är och inte börjar analysera så mycket . 

Jag vet inte. Jag ångrar en del saker jag har gjort. Jag har skuldkänslor och tänker på hur det hade varit OM jag hade insett det tidigare. Jag har läst gamla meddelanden som han skrev till mig min syster och det gör ont att se. För jag inser att det kunde ha varit vi :( Detta är jättejobbigt :( Det är inget som kommer frivilligt, jag var bara tvungen att gräva i det gamla för att se för mig själv vad det handlar om och hur han tänkte :(

Släpp det. Du lever i en fantasi. Inget kan göras åt det som har varit. Gå en kurs i mindfulness eller nått.. 

Du kanske inte är tillräckligt kär i din fästman? Annars hade du nog inte tänkt på exet.

Att man ens gifter sig... binda sig för resten av livet. Ja, man kan skilja sig men det är knappast målet när man gifter sig och troligtvis ingen rolig sak att gå igenom. 

Är det inte så att när man uppfattar att man själv ska binda sig "på riktigt" så kommer tankar på alternativ upp?