Jobbe eller studier eller barn

Skaffa inte barn förren ni bott ihop ett rejält tag

Med tanke på att ni nu bara ska prova bo ihop och alltså inte ens är säkra på relationen bör barn vänta ändå. 

Hade situationen med relationen sett annorlunda ut hade jag kör på barn först, plugga går utmärkt med barn, man styr ju sina tider någorlunda fritt då, mer än ett arbete med fasta tider. 

Hade jag varit i din sits där du bara ska testa att flytta, vilket alltså kanske inte funkar, hade jag satsat på jobb i första hand. Alternativt försökt hitta ett arbete i ett annat yrke. Beroende på hur det går sedan satsa på barn och sedan utbildning. 

Utbilda sig och byta bransch kan man ju göra oavsett ålder. Se till att din partner är med på noterna bara, blir ju ganska stor skillnad i inkomst under tiden du studerar och skaffar man barnen innan är det ju svårare att få loss tid för att jobba extra, samtidigt som man kanske har större utgifter iom barnet. 

Jag får ångest av att tänka att jag ska jobba på förskola. Och jag får inte jobb som nåt annat än det. Tro mig jag har sökt.

Du ska för det första utbilda dig till något annat, det är helt klart! Och ni ska bo ihop MINST ett år helst längre innan ni ens funderar på barn! Du ska absolut INTE ta jobbet!! Du kommer att må jättedåligt och förstöra hela ditt liv för lång tid framöver isf.

Utbildning/flytta ihop
Jobb och stabil tillvaro
Barn

Den ordningen är det bästa. Och sedan att det är en liten ort, skit samma! Det går att flytta!

Men om jag ska vänta så länge med barn så blir det nog inga barn för då är jag för gammal.

Nej det är du inte! Jag fick barn när jag var 37, självaste kronprinsessan var ännu äldre när hon fick sin son.

Tänk till lite nu! Ska du stressa fram ett barn bara för att ha barn? Det är inte rätt gjort mot varken dig, killen eller barnet. Ni måste lära känna varandra först, se om du ens vill ha barn med honom! Eller ansök om spermiedonator om du är så desperat! För om saker går fel så får alla tre lida för att du tvingar fram något i förtid. Och du som jobbar med barn borde väl ha väldigt mycket empati för att fatta att barnet är den som blir lidande för DIN desperation. Vänta och gör saker i rätt ordning, du har tid på dig! Iaf om du inte har fertilitetsproblem och isf har du väl det redan nu.

Så tänk så här, är det rätt mot er alla tre att tvinga fram ett barn i ditt läge? Svaret borde vara uppenbart. Att skaffa barn är alltid en egoistisk handling men någon måtta får det väl ändå finnas.

Om jag ska vänta så länge med barn så blir det nog inga. Vi har varit ihop i 2 år och orten han bor på är en plats jag kan stanna på om vi inte håller ihop.

Det är stor skillnad på att vara ett par och bo ihop, ni måste fortfarande testa det först! Och fortfarande, NEJ du kommer inte vara för gammal. Vill du verkligen leka roulett med ett barns framtid...?

Barn kommer jag vänta med till jag är säker på relationen. Men ska jag plugga 2-3 år, jobba nåt år och sen försöka få barn som blir det nog inga barn. 
Ska jag plugga ett år, försöka få barn och sen kanske jag lyckas lagom till examen och får inget jobb för att utbildningen inte är färsk. Och då måste gå tillbaka till förskolevärlden.
Eller ska jag fortsätta i förskolevärlden och må skit. Men då har jag iaf ett jobb. Sen försöka få barn. Och sen studera och vara för gammal och inte få ny karriär. För 

Känns som att jag måste välja barn eller byta yrke.

Och jag vet ju att man inte kan planera barn. Jag kanske inte lyckas alls, jag kanske lyckas när det är jätteolägligt. Man vet ju aldrig. Och då är det kanske bättre att bara börja plugga och så får det bli som det blir.