Klimakteriet eller bara stress?
Jag är en 49-årig kvinna. De senaste åren av mitt miv har varit intensiva. Inte bara dåliga saker, men mycket jobb, ny roll på jobbet, omorganisation, flyttade ihop med min sambo osv. Sen, det riktigt dåliga, är att mitt ena barn blev svårt sjuk i början på året. Det är på väg åt rätt håll nu men har varit mycket oro.
Jag har under våren och sommaren ofta känt mig ledsen, fast jag egentligen har ett bra liv med mycket att vara tacksam över. Normalt sätt brukar det kunna gå år mellan gångerna jag gråter men nu kan jag bryta ihop ibland ens utan direkt orsak.
Jag förstår att jag haft en jobbig tid, och det får man ju acceptera, men undrar också om det kan vara hormoner som spökar. I övrigt har jag svårt att sova på morgnarna, jag har gått upp lite i vikt, och känner mig trött och sliten på ett sätt jag inte brukar göra. Samtidigt har jag inte hunnit träna så mycket som jag vill, och jag är tyvärr en typisk stressätare så det kan ju finnas multipla orsaker.
Jag har hormonspiral och har inte haft mens på över tio år så jag vet inte alls hur min cykel är, om den finns kvar överhuvudtaget.
Tror ni jag kan bli hjälpt av hormoner eller kosttillskott? Jag vill inte känna mig så här ledsen. Tips och råd mottages tacksam.