Känslan av att inte vara omtyckt utan anledning

Kan du ge exempel på de uttalanden du gjort som skapat irritation hos folk i din närmaste omgivning?

Ibland kan man vara plump utan att veta om det. 

Oj. Det är så många.. Och för mig är det ju så triviala grejer jag sagt så jag lägger ju knappt det på minnet. 

Men en gång sa jag till en kollega (efter det Breivik gjorde) att det räcker för mig att veta vad som hänt, jag vill inte sitta och sträckkolla på tv om varenda detalj om det. Hon höll med. Med en annan kollega hörde vad jag sa varav hon fräste nått i stil med "Nej nu blir jag förbannad! Det är pga såna som dig som sånt där händer!! Åhh...!!!" 

Om någon ger dig skulden för Breiviks massmord så är det den personen det är fel på! 
Helt horribelt

Försöker komma på fler exempel.. Men oftast har det väl handlat om att man yttrat en åsikt kanske (ej politiskt) och man har då blivit kallad dum i huvudet mer eller mindre 

I den situationen så kan din kommentar uppfattats som nonchalant och avfärdande av händelsen, det var kanske det som triggade din kollegas reaktion.

Tar vi det exemplet så hade du inte behövt säga något. Din kommentar var helt onödig. 

Kan det vara den röda tråden? Att du inte anpassar dig efter ett rådande känsloläge och (som någon sa) agerar aningen plumpt? Har du några fler exempel?

Nonchalant att man inte vill sitta och plöja igenom ALLT om det som hände varenda minut?
Vadå hade inte behövt säga något och att det var onödigt? Vem bestämmer när man får prata och vad man får säga och inte? I min värld var det där bara en oskyldig input i ett samtal.

Ett annat exempel.. 

Jag sa till pappa att jag inte ville ta coronavaccinet pga olika anledningar och pappa blev irrationellt upprörd och har aldrig varit så dum och sagt så dumma saker till mig som då.

Jag tror jag förstår problemet.

Fundera över varför du reagerar på det här sättet när tråden egentligen handlar om att du ville få ledtrådar till varför människor inte gillar dig.

Dempw:

Nu antar du kanske att jag är en person som talar först och tänker sen? Eller att jag prompt måste få yttra mig om allt jämt? Så är inte fallet. Jag är mycket medveten om vad jag säger och hur jag agerar. 

Du förstår ju inte hur en sån kommentar kan uppfattas som plumpt eller okänsligt. Det är ju ingen som tvingar dig att titta på allt om breivik, vad är anledningen till att fälla en sån kommentar? Jag uppfattar dig som väldigt känslostyrd för övrigt.