Jag är kär i min killkompis men han ligger med andra.
Hej!
Snälla, inga elaka kommentarer om min vän, jag tycker verkligen om honom och jag bryr mig verkligen om honom.
Han bor i Göteborg och jag bor strax utanför. Ungefär 30 minuter med tåg.
Vi har känt varann i ungefär 3 år nu.
Och ja, vi har legat, en gång, och efter den gången så sa han att det var första och sista gången. Efter det har vi bara umgåtts som vänner. Vi festar väldigt mycket när jag är inne i Göteborg.
När det kommer till utseende är denna mannen väldigt kräsen.
Den ena dagen vill han ha någon med muskler. Den andra dagen någon med blont hår, den tredje dagen ska det vara brunett, en annan dag så ska hon köra BMW ja listan är lång och väldigt konstig.
Oftast när vi är ute och festar och om han ser någon som är vacker så påpekar han det. Han går ju fram och flörtar. Och han lyckas oftast följa med någon hem, och jag är inte förvånad för han ser ju bra ut.
Och där står jag. Ensam. Och känner mig dum som åkte in till stan för att umgås med honom.
Även fast han bor i Göteborg och har egen lägenhet så är det inte ofta jag får sova över.
Men han har en som bor i Göteborg, som vi kan kalla för Anna, som har alltid alltid går till om han inte lyckas hitta ragg på krogen, och vad som händer hos henne vet bara gudarna.
Jag kan berätta vad som hände förra helgen.
På fredag åkte jag in till stan och vi träffades. När de stängde kl 3 så ville han åka hem. Och eftersom han inte bjöd mig till honom så frågade jag inte heller om att sova över eftersom jag inte vill vara så påflugen. Men han ljög om att han åkte hem. Han ringde till mig på lördagen om att han mådde dåligt eftersom han gjorde saker med denna Anna och han frågade mig om jag ville komma in till stan senare på kvällen och jag gjorde det.
Vi träffades och hade trevligt. Han är verkligen jätte snäll. Han bjuder mig på mat och drinkar. Och han bryr sig väldigt mycket. Frågar hur jag mår osv osv. Men jag vågar ju inte berätta för honom att mina känslor för honom har växt.
I alla fall så var vi på krogen och vid 2 behövde han dra. Han sa att han skulle hem men jag misstänkte att han skulle till Anna. Och jag bara hoppades på om att han skulle fråga om jag kunde sova över men ikke. Jag stannade en stund till eftersom jag hade inget tåg förrän halv 3.
Efter ungefär 5 minuter skriver han att han kommer tillbaka. Han tyckte synd om mig för att jag var ensam där. Jag blev ju super glad. Men kort därefter skriver han att han verkligen inte orkar och att han är jätte trött och behöver sova.
Dagen efter ringer han till mig, på söndagen då, och mår dåligt. Då berättar han att han träffade en tjej igår
på Tinder och gick hem till henne. Och att han hade sugmärken på halsen som han behövde dölja. Så jag tog med mig min concealer och åkte hem till honom och det var väldigt synliga sugmärken han hade.
Jag frågade även honom varför han sa igår att han skulle komma tillbaka men ångrade sig sen och då erkände han att det var för att han då fick kontakt med denna tjej på Tinder. Jag fråga honom varför han prioriterar en främling över sin vän och då blev han tyst.
Och så hände det en sak igår när vi var på Liseberg och det blev för mycket. Han fyllde år så jag tänkte att jag bjuder honom på biljetten.
Tanken var att jag, han, hans 2 systrar, och vår gemensamma kompis skulle åka. Men nej, han tog med sig en tjej och hennes bror och jag hade aldrig träffat de människorna innan.
Hela och jag menar hela dagen handlade om dessa 2 människor som jag inte kände. Vart de än gick så gick han efter. De skulle gå äta och han gick efter. De skulle på toa och han gick efter. När vi skulle åka karuseller så satt han med de hela tiden, han satt med mig en endaste gång bara och det var för att jag frågade honom om det. Så fort han tappade bort de så ringde han och frågade vart de var och hur de mådde. Hans systrar blev irriterade och bad honom sluta vara deras lilla valp, men han sa att han tyckte synd om dom.
Sen klockan 22 så stängdes parken och jag kunde inte hitta honom. Jag stod där med hans systrar och vår gemensamma kompis medan han var borta med tjejen och hennes bror.
Vår gemensamma kompis ringde till honom och blev riktigt irriterad och undrade vart han höll hus. Och sa till honom att jag behövde ett tåg att passa så han ringde till mig och tackade för idag men sa att det var viktigare för mig att hinna med tåget än att krama honom hejdå.
Det blev bara för mycket.
Jag krama de andra hejdå och gick mot utgången. Tårarna bara rann. På väg ut ser jag honom kommandes med de två och han ser att jag är väldigt ledsen men jag förnekar det. Vi kramas och säger hejdå.
Kort därpå frågar han mig om jag är okej men jag svara honom inte, och idag har jag inte hört något heller.
Jag har skrivit lite med vår gemensamma kompis idag och han hade pratat med honom idag och berättat om gårdagen, och hur vi andra kände oss utfrysta.
Han berätta även för honom om hur mycket han bryr sig om mig och älskar mig som vän och undra varför jag var så ledsen igår.
Jag tror nog felet ligger mycket hos mig och mina känslor. Eller vad tror ni?
Han har inte ringt idag men jag känner honom så väl så förr eller senare gör han det. Han kanske vet att han har gjort fel och skäms? Jag vet inte. Och jag vet inte heller vad jag ska säga när han ringer.
Ahhh vad jobbigt.
Jag har inte så många vänner i Göteborg. Jag erkänner att jag har kommit honom väldigt nära och han betyder mycket för mig. 