Datormissbruk

Vart sambo i drygt 7 år nu och dataspel har alltid varit en faktor. Nu går det ut över hemmet och vår relation. Jag är den enda som Tvättar, lagar mat och städar osv. Han slänger kläder och snusdosor runt hela lägenheten och kastar sig framför dumburken så fort han käkat. Vi lägger oss olika tider och sex minns jag inte ens när vi hade senast. Jag har förstått det är ett missbruk men HUR kan man se på sin gråtande flickvän som är förtvivlad och trött och sedan vända sig till skärmen igen? Det är knappt vi kan ha en konversation utan att blicken släpps från skärmen. När han inte sitter framför datan har han näsan i mobilen oavsett om vi äter ihop, är ute på promenad eller gud vet vad. 
Jag mår skit och känner mig som en mamma och hushållerska i ett. Men han ser inte problemet. Vad gör man??

Befinner mig i en liknande situation nu. Vi är gifta och har barn. Maken spelar hela sin fritid, vägrar gå till familjerådgivning eller förändra något. Han tycker vi har det helt ok. Jag tänker på att lämna honom. Har pratat, gråtit, är väldigt deprimerad nu. Barnet är det enda som får mig att stanna kvar nu. Inte med honom. Vid livet. 

Vart sambo i drygt 7 år nu och dataspel har alltid varit en faktor. Nu går det ut över hemmet och vår relation. Jag är den enda som Tvättar, lagar mat och städar osv. Han slänger kläder och snusdosor runt hela lägenheten och kastar sig framför dumburken så fort han käkat. Vi lägger oss olika tider och sex minns jag inte ens när vi hade senast. Jag har förstått det är ett missbruk men HUR kan man se på sin gråtande flickvän som är förtvivlad och trött och sedan vända sig till skärmen igen? Det är knappt vi kan ha en konversation utan att blicken släpps från skärmen. När han inte sitter framför datan har han näsan i mobilen oavsett om vi äter ihop, är ute på promenad eller gud vet vad. 
Jag mår skit och känner mig som en mamma och hushållerska i ett. Men han ser inte problemet. Vad gör man??

Vart sambo i drygt 7 år nu och dataspel har alltid varit en faktor. Nu går det ut över hemmet och vår relation. Jag är den enda som Tvättar, lagar mat och städar osv. Han slänger kläder och snusdosor runt hela lägenheten och kastar sig framför dumburken så fort han käkat. Vi lägger oss olika tider och sex minns jag inte ens när vi hade senast. Jag har förstått det är ett missbruk men HUR kan man se på sin gråtande flickvän som är förtvivlad och trött och sedan vända sig till skärmen igen? Det är knappt vi kan ha en konversation utan att blicken släpps från skärmen. När han inte sitter framför datan har han näsan i mobilen oavsett om vi äter ihop, är ute på promenad eller gud vet vad. 
Jag mår skit och känner mig som en mamma och hushållerska i ett. Men han ser inte problemet. Vad gör man??

Va är det för bäbisar ni träffar egentligen?   Förstår inte va kvinnor ser i en sån man och stannar kvar också...