Alkohol och svek

Kan tillägga att mängden alkohol han drack på kräftskivan var mellan 18-22.30 Sen åkte vi hem på mitt initiativ. 

Kan också tillägga att terapeuten såg det som att ge min man livstidsstraff om jag ?förbjöd? honom att dricka alkohol (för alltid), att vi såklart kunde ha den regeln under en tid, men att jag sedan behövde släppa på det. Jag förstår hur hon menar, och håller med på sätt och vis. Men jag måste väl ändå få uttrycka mitt behov för att kunna känna mig trygg i vår relation? Om jag skulle ställa det kravet kan han ju fortfarande välja att lämna mig, så något livstids straff vet jag inte om det handlar om. Jag vet inte vad som är rätt och fel. 

Har en vän som blev tillsammans med en man som drack mycket när de blev tillsammans. Det var väldigt nära att det tog slut men han skärpte till sig och nu har de hållt ihop i 20 år och gift sig nyligen. Min vän hade aldrig stannat kvar så länge som du gjort med din man om han hade fortsatt. 

Om din man inte har kunnat skärpt sig för din skull de första åren varför skulle han göra det nu? Under alla år har det ju tydligen vart ok för dig. 

Han är alkoholist eftersom han dricker så han blir personlighetsförändrad. 

han har sårat dig, inte konstigt att det sårar dig att han inte tar fullt ansvar över sitt drickande. Att han inte tar ansvar över sina känslor i här visar att han inte respekterar dig! Jag hade blivit väldigt osäker om min partner varit otrogen och sen skulle på galej och fortsätta dricka 

Vad härligt med ett lyckligt slut för din kompis och hennes man. 

Varför min man inte skärpt till sig under dessa år är väl helt enkelt för att jag inte krävt det av honom. Jag har väl känt att han får hållas så länge det inte går ut över mig. Men efter sveket känns det annorlunda. 

Jag hade till 100 procent lämnat den mannen.

Bara det faktum att han var otrogen mot dig på fyllan, mörkade det och FORTSÄTTER dricka på samma sätt efter att det uppdagats och du förlåtit honom, säger allt. Antingen är han så fullblodsalkis att han på riktigt förlorat all kontroll över sig själv, eller så har han helt enkelt 0 respekt för dig. Oavsett vilket - jag hade inte stannat en dag till.

Fast blir inte alla personlighetsförändrade när man blir full? Det är väl därför det är rimligt att inte bli full. 

Jag tror det kan vara jag som inte ställer tillräckligt höga krav. Jag kanske behöver sätta ner foten bättre. 

Du har inte velat kräva något av honom utan låtit honom hållas för att du vart rädd att förlora honom. Men om du hade krävt nåt från honom i början av förhållandet och han ändå valde att inte dra ner på alkoholen så var han inte lika rädd att förlora dig.
Nu har han inte behövt välja utan haft båda delar. 

2-3 snaps, fyra öl och två glas cava?
Under 4½ timme?

Det anser jag då verkligen inte vara mycket. Snarare tvärtom.
Han kan inte tåla mycket, din gubbe.

Tycker du att han ska dricka saft på kräftskivan nästa gång?
Tror du ens att han kommer gå på några fester mer, hur kul är det när det blir så uppenbart att han inte FÅR dricka alkohol för dig?

Folk skriker alkoholist över minsta lilla. Har man inte levt under samma tak som en riktigt alkoholist så ska man nog ta reda på lite fakta innan man ställer diagnoser. 

Jag jobbar med alkoholrelaterade beteenden, min ex-mans missbruk ledde min väg dit. Så jag vet vad jag pratar om.

Så vad gör du?

Du säger helt enkelt att du har beslutat dig för vad du orkar med och inte, men ger honom inga ultimatum. Du säger att när din gräns är nådd, då är den nådd och det utan förvarning. Ge ansvaret helt till honom att axla, frigör dig själv ur det