Inte dagis förens 2 år

Är säkert olika på olika barn.
Våran äldsta började vid 16 mån och det flöt på så bra som helst
Lillebror började vid drygt 2 års ålder.
Trots att han hade storasyskonet med sig var det skrik och panik i fleramånader varje dag 
Med facit i hand, han hade definitivt mått bättre av en tidigare förskolestart 

Det finns inget som förskolan kan ge ditt barn, som du inte kan ge som en vanlig vettig vuxen människa.
Förskolan är ingen magisk plats.
Om ditt barn börjar vid två år så finns det gott om tid att bygga försvar mot smittor och samspela med andra. 
Jag skulle inte lägga så mycket vikt vid varför någon säger som den gör.

Det är inte så lätt att förstå din text.

Inte börja förskolan förrän vid två års ålder.
Vår son kommer att börja förskolan tidigast vid två år. En kompis säger att det är viktigt att barn börjar tidigt i förskola på grund av immunförsvaret. Det är även svårare att skola in ett äldre barn. Hon lät sina barn börja förskolan vid tretton månaders ålder.
Har hon rätt? Eller är hon bara avundsjuk på att vi har denna möjlighet? Jag tänker att det är jättebra för vår son att slippa förskolan. Vi går på öppna förskolan varje vecka. Där träffar vi andra barn.

Mina tvillingar var 1 år och 9 månader när de började på förskolan. Deras immunförsvar har varit på topp hela tiden. Det var inget extremt vabbande när de började och inte efteråt heller. En annan i föräldragruppen kunde knappt ens besöka öppna förskolan utan att barnet blev sjukt och inskolningen var hemsk med vabbandet. Hennes barn var 1 år och 3 månader när det började förskolan. 

Tror det är väldigt individuellt. Har hittils vart med och skolat in 3 barn. Barnen har vart olika och det har gått olika bra.

Barn nummer 1 skolades in när hon var 1,5 år. Hon var väldigt redo för det. Fann en vän nästan direkt som hon var bästis med hela förskoletiden. Det gick bra att lämna henne de flesta gånger. Jag kände att hon hade behov av att träffa andra barn då hon var social. 

Barn nummer 2 är två år nu. Hon började på 20 timmar/veckan när hon var 1 år. Väldigt social liten tjej och det gick bra att skola in och hon trivs jättebra och fungerar bra med andra barn. Jag känner att hon har haft det behovet att vara social, behov av att utvecklas och leka med andra och ha miljöombyte. 

Barn nummer 3 är 1 år och har precis skolats in. Han känns inte alls redo. Han är väldigt mammig och pappig. Har inte behov av att vara social och behöver inte de utmaningar förskolan ger. Jag vill ge detta en chans men om han inte kommer kännas inskolad och redo så får vi hålla han hemma ett år till. Han har sin storasyster som en trygghet men ändå blir han ledsen. Storasyster går ifrån honom ibland och då blir han ledsen. 

Det är du som känner ditt barn och vet vad som är bäst för barnet och resten av familjen. Gör det som är bäst för er och skit i andra. Vi måste lita på vår egen förmåga att göra det bästa. Det bästa är olika då alla i familjen och alla familjer är olika. 

Att det är svårare att skola in brukar man säga men vår dotter har gått en månad på förskola nu och hon var superlätt att skola in. hon var äldsta barnet som skolades in och även lättast av alla 7 som skolades in ( pedagogernas egna ord) hon fyller 2 år i december. 

tror det handlar om att äldre barn förstår att dem blir lämnade på ett annat sätt än dem små. Men njut av att du kan vara hemma så länge med ditt barn. Jag och dottern hade en fantastisk tid hemma och jag ångrar inte en dag att hon fick stanna hemma så länge. Dem är bara små en gång. Jobba kan man göra sen.

Det upplevde jag också. Min äldsta skolades in vid 18 mån. Hen är född på vintern så det kändes rimligt att skola in i augusti året därpå.
Sällan ledsen och "acklimatiserade sig snabbt".
Yngsta hade vi hemma till nästan 2,5 och det gick inte alls bra. Som du skrev så var hen väldigt medveten om exakt vad som skulle ske när vi började klä på oss, vad "gå till förskolan" innebar och att vi så småningom skulle säga hej då och gå där ifrån. 
Det är möjligt att hen hade behövt skolas in som yngre innan hen blev så medveten, omöjligt att säga i efterhand.  Eller så hade det blivit samma utfall ändå, vem vet. 

VI som föräldrar ångrar ju inte att vi hade barnet hemma så pass länge, vi ville det. Vi hade de möjligheterna och det går liksom inte att ångra. Men alla barn är olika och det är jättesvårt att veta vad som hade varit rätt tidpunkt (om det finns en sån) för varje barn. Genom att fixa och trixa med arbetsgivare och scheman så fick vi ihop det så att hen inte behövde vara där mer än absolut nödvändigt vilket ändå blev bra i slutändan. 

Gör som du vill. Det är knappast för sent att börja med någonting vid 2 års ålder. 

Det finns ett socialt tryck att sätta sitt barn på förskolan så tidigt som möjligt, men det är ju ett väldigt nytt påfund. 

Hade jag vetat vad jag vet idag så hade jag också väntat, men det finns säkert bra förskolor därute någonstans. Vi hade bara otur. 

När det gäller immunförsvaret så får man väl räkna med att barnet blir sjukt oftare i början oavsett när man börjar på förskolan. 

Vilket trams!

Hur svår eller lätt det är med inskolningen beror på barnet och på de vuxna, inte på åldern.
Min dotter var 2 1/2 när hon började, sonen 2 (hade dock gärna haft honom hemma längre). För båda gick inskolningen utan problem.
Deras immunförsvar är det inte heller något fel på - varför skulle det vara det? Ingen av dem hade det där "under första året är barnen sjuka hälften av tiden", de var knappt sjuka innan de började och det fortsatte på samma sätt efteråt. Det är ju inte så att jag höll de isolerade från andra människor innan de gick på förskolan.

Instämmer. Min började fsk vid 3 månader. Inga problem varken då eller senare.