• Anonym (Trött)

    Vi kan aldrig bråka normalt!

    Fy vad ledsen jag blir. Nu har vi bråkat igen. Egentligen om en skitsak (vi säljer en leksak och min man tyckte att jag tog för lite betalt). Istället för att kritisera mig för min handling, går min man i vanlig ordning till personangrepp. Nu borde vilken normal människa som helst att förstått att vi borde tagit mer pengar.

    Senast tjafsade vi om att han tyckte att jag var seg med att svara kring en av hans kompisars besök. I sak hade han säkert rätt. Tyvärr handlade hela diskussionen istället om vilken liten människa jag var och att jag saknade ryggrad, eftersom jag brukar anklaga honom för att vara seg till att komma till beslut.

    Idag sa jag ifrån. Jag tar inte fler personangrepp. Jag gav flera förslag på hur han kunnat uttrycka sig istället för att indirekt kalla mig för onormal. Jag var lugn och saklig. Istället för att ta till sig, upprepade han var jag sa och gick på om att jag såg så snipig ut.

    Nu vet jag faktiskt inte hur vi ska gå vidare. Jag föreslog att vi ska gå i parterapi för att lära oss bråka på ett konstruktivt sätt, men det var han inte alls intresserad av. Istället blev han så arg för att jag inte längre accepterar personangrepp, att han gick hemifrån.

  • Svar på tråden Vi kan aldrig bråka normalt!
  • Eurydike

    Jättebra att du satte en gräns! Vad ska du göra om han går över den igen, vilket låter som att han kommer göra?

  • Anonym (Mimmi)

     


    Jag hade aldrig accepterat att bli behandlad så. Lämna honom om han inte går med på rådgivning.

  • Anonym (Trött)
    Eurydike skrev 2024-10-07 19:37:40 följande:

    Jättebra att du satte en gräns! Vad ska du göra om han går över den igen, vilket låter som att han kommer göra?


    Tack, det är alltså inte bara jag som är känslig och offerkoftig, som min man säger?

    Jag vet faktiskt inte vad jag ska göra nästa gång. Jag har aldrig tidigare satt en så här tydlig gräns. Förr blev jag arg och gick i affekt mot honom, varpå han vände diskussionen till att det inte gick att prata med mig eftersom jag hade aggressionsproblem. Han kunde då hävt ur sig att alla som inte är efterblivna hade gjort annorlunda än jag , till exempel. Han är mycket noga med att aldrig kalla mig för saker, men andemeningen blir ju alltid densamma.
  • Anonym

    Beställ tid på familjerådgivning
    Gå dit ensam om han inte följer med

  • Eurydike
    Anonym (Trött) skrev 2024-10-07 19:43:25 följande:
    Tack, det är alltså inte bara jag som är känslig och offerkoftig, som min man säger?

    Jag vet faktiskt inte vad jag ska göra nästa gång. Jag har aldrig tidigare satt en så här tydlig gräns. Förr blev jag arg och gick i affekt mot honom, varpå han vände diskussionen till att det inte gick att prata med mig eftersom jag hade aggressionsproblem. Han kunde då hävt ur sig att alla som inte är efterblivna hade gjort annorlunda än jag , till exempel. Han är mycket noga med att aldrig kalla mig för saker, men andemeningen blir ju alltid densamma.
    Nej, det är det inte. Fundera på vad du ska göra om han inte respekterar dina gränser. Att sätta gränser fungerar bäst om man har tydliga konsekvenser. Om han gör så här, kommer du göra så där. Tänk ut innan vad konsekvensen kommer att bli och se till att det inte bara är tomma ord. Man kan såra någon fruktansvärt mycket utan att kalla den för saker.
  • Anonym (Mannen)

    Min sambo är likadan. Blir personangrepp och liknande när det blir bråk om något. Hon verkar aldrig förstå att det är helt fel att säga så. Hon skyller bara på att hon är upprörd. Vet inte hur man ska nå fram. Jag har själv många års erfarenhet av sakliga debatter och har även utbildning i debatteknik och argumentationsanalys. Jag försöker bara hålla mig till ämnet medan hon spårar ur helt och inte heller förstår hon hur hon förstör samtalen och även relationen.

  • Swedman
    Anonym (Trött) skrev 2024-10-07 19:43:25 följande:
    Tack, det är alltså inte bara jag som är känslig och offerkoftig, som min man säger?

    Jag vet faktiskt inte vad jag ska göra nästa gång. Jag har aldrig tidigare satt en så här tydlig gräns. Förr blev jag arg och gick i affekt mot honom, varpå han vände diskussionen till att det inte gick att prata med mig eftersom jag hade aggressionsproblem. Han kunde då hävt ur sig att alla som inte är efterblivna hade gjort annorlunda än jag , till exempel. Han är mycket noga med att aldrig kalla mig för saker, men andemeningen blir ju alltid densamma.

    Hejja hejja. Viktigt att visa sig själv den respekten att sätta gränser. Inga fula benämningar får finnas. Låt han gå ut och fundera du. Vad du ska göra nästa gång? Samma sak. Var tydlig. Att bråka på ett bra sätt är att inte anklaga. Vissa tänder direkt på anklagelser och sen är möjligheterna borta och komma nån vart i diskussionen. Bäst är att säga "Jag känner mig ledsen när du..." bla bla.
    Gå gärna på familjeterapi. Gå själv om han inte vill som nån sade ovan. Det ger dig verktyg.


    Jag skiljde mig för jag insåg att människan jag hade framför mig lyssnade inte och hade noll självrannsakan och insikt och vände alltid allting mot mig. Gick inte att prata med henne.

  • Motherinlaw

    Vi har samma problem där vi bråkar om skitsaker som sedan eskalerar rejält. Vi har gått i parterapi flera gånger och jag upplever en skillnad. 

    Mvh partner med en kvinna som har flera personligheter 

  • Anonym (Trött)
    Eurydike skrev 2024-10-13 19:34:46 följande:

    Hur har det gått TS?


    Vi har inte hunnit bråka fler gånger. Men jag tänker att jag står fast vid att jag inte accepterar personangrepp och lämnar diskussionen.
  • Eurydike
    Anonym (Trött) skrev 2024-10-15 18:54:58 följande:
    Vi har inte hunnit bråka fler gånger. Men jag tänker att jag står fast vid att jag inte accepterar personangrepp och lämnar diskussionen.
    Jag förstår! Det låter ju skönt att ni inte har bråkat igen. Jag visste inte riktigt hur frekventa era bråk är, men jättebra om du står fast vid att du lämnar diskussionen då.
Svar på tråden Vi kan aldrig bråka normalt!