• Kennetz

    Dåligt sexliv - är det tillräckligt för skilsmässa?

    Min fru och jag har varit gifta i många år nu och har 3st härliga tonårsbarn.
    Jag är lyckligt gift men just när det gäller sexlivet och kärlek så kunde det vara så mycket bättre enligt då mig.

    Min fru är till att börja med ganska känslokall när det gäller just kärlek, mys, dejting osv där jag är tvärtom då jag vill ha just kärlek, pirr och gärna går på dejt med henne, åka iväg på nåt spa, bio, konsert och jag köper alltid hem blommor till henne. Att gå ensamma på middag eller så men hon tycker det mesta är onödigt och det inte behövs enligt henne och nåt barn kan komma i kläm vilket det alltid går att lösa då de är stora och kan ta vara på sig själva nu.

    När det gäller just sex så har det alltid varit dåligt med det, dels sett till hur ofta och hur mycket det vilja det finns. Jag har alltid haft ett stort driv och vilja att ha sex mycket. Här är vi motpoler, alltid varit en känsla att hon ?ställer upp? men med en då ?snabbis? vilket jag verkligen ogillar, Att smeka och ta på varann eller oralsex existerar inte och har aldrig gjort. Sen så det finns inget tid till någon romantik eller mys utan det ska bara ske lite snabbt och det är så avtändande enligt mig.

    Vi har pratat om att vi har olika behov och hon ställer upp typ 1 gång varannan vecka samma dag om jag har tur och samma procedur så det blir väldigt förutsägbart vad som kommer att ske och som vanligt få det överstökat känns det som.

    Hon säger att hon vill att vi ska ha sex en massa och jobba på det och vi ska ha romantik men men, det har inte hänt än på de nu 27 år vi varit ett par. 

    För att få till nån liten förändring har jag köpt en del leksaker osv genom åren men de avfärdar hon bara att om vill jag använda de på mig själv eller henne så ställer hon upp men hon önskar inget av dem alls. Trots det så har jag försökt lekt lite men det var bortkastade pengar.


    Jag älskar min fru och vi bor fint i stort hus med härliga barn och vad jag tror så älskar hon mig också. Men som för många så tickar klockan och snart är man vid 50-strecket och det är just känslan att ska det vara så här hela livet när man väntat på en vändning i förhållandet när det gäller sex och gärna lite romantik.


    Fråga om råd och tips tack, vad skulle ni göra?

  • Svar på tråden Dåligt sexliv - är det tillräckligt för skilsmässa?
  • issak
    Kennetz skrev 2024-12-09 01:21:18 följande:
    Bad sex life - is it enough for divorce?

    My wife and I have been married for many years now and have 3 lovely teenage children.
    I am happily married, but when it comes to sex life and love, it could be so much better in my opinion.

    To begin with, my wife is quite emotional when it comes to love, cuddling, dating, etc. where I am the opposite as I want love, titillating and like to go on a date with her, go to a spa, cinema, concert and I always buy her home flowers. Going to dinner alone or something like that, but she thinks most of it is unnecessary and it's not needed according to her and some children can get into trouble, which can always be solved as they are big and can take care of themselves now.

    When it comes to sex in particular, it has always been bad, partly in terms of how often and how much desire there is. I have always had a great drive and desire to have sex a lot. Here we are polar opposites, always been a feeling that she ?stands up? but with a then ?quick? which I really dislike, Caressing and touching each other or oral sex does not exist and never has. Then there is no time for any romance or coziness, it just has to happen a little quickly and it's so off-putting in my opinion.

    We have talked about the fact that we have different needs and she shows up like once every two weeks on the same day if I'm lucky and the same procedure so it becomes very predictable what will happen and as usual get it messed up it feels like.

    She says she wants us to have sex a lot and work on it and we should have romance but but, that hasn't happened yet in the 27 years we've been a couple. 

    In order to bring about some small change, I have bought some toys etc. over the years but she just dismisses them that if I want to use them on myself or her, she will stand up but she doesn't want any of them at all. Even so, I tried to play a little but it was a waste of money.


    I love my wife and we live nicely in a big house with lovely children and I think she loves me too. But like many people, the clock is ticking and soon you are at the 50 mark and it is precisely the feeling that it will be like this all your life when you have been waiting for a turn in the relationship when it comes to sex and preferably a little romance.


    Ask for advice and tips please, what would you do?


    as a start i would say you need to understand that being in a relationship with someone is letting this person in, in every single thing you decide to do, and that both parties need to agree to what is to be made, you can just go buy things up and tell her look i bought you this.. she have told you many times don't buy stuff that are unnecessary? in other meaning: tell me before you want to buy something so we would discuss it first together then we decide together to get it or not to get it.

    i think you haven't tried to live a real relation yet 27 years you been doing it wrong.

    it is like a company, with two share holders, you both need to sit and agree on things together.

    once you fix this, she would love you more and would love to have more time and sex with you.

    i hope this helps you out and if you need any more advices you can always ask for it.
  • Anonym (Glad)

    Du har accepterat detta i 25 år när du säger det är viktigt. Hello words, I am action and I am speaking awfully loud.

  • Anonym (StarkeMan)
    Kennetz skrev 2024-12-09 01:21:18 följande:
    Dåligt sexliv - är det tillräckligt för skilsmässa?

    Min fru och jag har varit gifta i många år nu och har 3st härliga tonårsbarn.
    Jag är lyckligt gift men just när det gäller sexlivet och kärlek så kunde det vara så mycket bättre enligt då mig.

    Min fru är till att börja med ganska känslokall när det gäller just kärlek, mys, dejting osv där jag är tvärtom då jag vill ha just kärlek, pirr och gärna går på dejt med henne, åka iväg på nåt spa, bio, konsert och jag köper alltid hem blommor till henne. Att gå ensamma på middag eller så men hon tycker det mesta är onödigt och det inte behövs enligt henne och nåt barn kan komma i kläm vilket det alltid går att lösa då de är stora och kan ta vara på sig själva nu.

    När det gäller just sex så har det alltid varit dåligt med det, dels sett till hur ofta och hur mycket det vilja det finns. Jag har alltid haft ett stort driv och vilja att ha sex mycket. Här är vi motpoler, alltid varit en känsla att hon ?ställer upp? men med en då ?snabbis? vilket jag verkligen ogillar, Att smeka och ta på varann eller oralsex existerar inte och har aldrig gjort. Sen så det finns inget tid till någon romantik eller mys utan det ska bara ske lite snabbt och det är så avtändande enligt mig.

    Vi har pratat om att vi har olika behov och hon ställer upp typ 1 gång varannan vecka samma dag om jag har tur och samma procedur så det blir väldigt förutsägbart vad som kommer att ske och som vanligt få det överstökat känns det som.

    Hon säger att hon vill att vi ska ha sex en massa och jobba på det och vi ska ha romantik men men, det har inte hänt än på de nu 27 år vi varit ett par. 

    För att få till nån liten förändring har jag köpt en del leksaker osv genom åren men de avfärdar hon bara att om vill jag använda de på mig själv eller henne så ställer hon upp men hon önskar inget av dem alls. Trots det så har jag försökt lekt lite men det var bortkastade pengar.


    Jag älskar min fru och vi bor fint i stort hus med härliga barn och vad jag tror så älskar hon mig också. Men som för många så tickar klockan och snart är man vid 50-strecket och det är just känslan att ska det vara så här hela livet när man väntat på en vändning i förhållandet när det gäller sex och gärna lite romantik.


    Fråga om råd och tips tack, vad skulle ni göra?


    Hänger på hur gammal man är, hur länge man varit ihop och hur mycket man har. För mig är låter det som en no-brainer i ditt fall. Nej

    Det ofta den typen av beslut som att bryta upp hela familjen för sexlivet som kastar hela familjen in i en framtid med riktigt lidande och smärta. Inte nog med att ni bryter uppöp. Era barn kommer att ta efter ert beteende. Så man öppnar upp för en framtid för många generationer framöver med lös familjestruktur och med allmänna problem. Att gå på Ja är således som att tänka med kuken.

    Skulle t.o.m. vara benägen att säga att det är bättre att vara otrogen några gånger.  Men det bästa är givetvis att inte göra något av det. 

    Håll ihop. Se till att skapa ett bra liv inom det och var positiv. Prata gärna med din fru också. Glöm aldrig att familjen är det viktigaste i livet för en människa med rätt inställning.
  • Zoegazz

    Hade inte lämnat någon jag älskar för en viss typ av sex nej. Frågan är väl om hon älskar dig tillbaka eller bara som person är ointresserad av sex eller har tröttnat. Är ju vanligt par hamnar där men vad jag förstår har ni alltid varit där?
    Sen är 50 ingen ålder och tycker absolut inte man håller ihop för stora/vuxna barns skull. 

  • Anonym (Lisa)

    Varit ihop i 27 år, tonårsbarn. Dvs ni var ihop många år innan barnen kom. Ni har haft ett dåligt sexluv hela tiden. Varför agerade du inte då?

    Angående din fråga. Du får skilja dig av vilken anledning du vill, det behöver du inte redogöra för någon. Men vad säger att ditt sexliv blir bättre? 

  • Anonym (faktor)
    Anonym (StarkeMan) skrev 2024-12-09 02:00:18 följande:
    Hänger på hur gammal man är, hur länge man varit ihop och hur mycket man har. För mig är låter det som en no-brainer i ditt fall. Nej

    Det ofta den typen av beslut som att bryta upp hela familjen för sexlivet som kastar hela familjen in i en framtid med riktigt lidande och smärta. Inte nog med att ni bryter uppöp. Era barn kommer att ta efter ert beteende. Så man öppnar upp för en framtid för många generationer framöver med lös familjestruktur och med allmänna problem. Att gå på Ja är således som att tänka med kuken.
    Tonåringar kan bli sårade vid en separation men de förstår ändå att människor kan tröttna på varandra och jag tror inte det är ett så stort problem om föräldrarna inte bråkat väldigt mycket. Detta verkar också få stöd i svensk forskning:

    "? Min studie visar att det går ungefär lika bra för barn som bor i växelvis boende jämfört med de barn som inte upplevt en separation och som bor med båda sina föräldrar om man ser till barns relation med föräldrarna. Barn i växelvis boende tenderar också att ha en bättre relation med båda föräldrarna jämfört med dem som bor mestadels eller enbart med den ena föräldern, säger Eva-Lisa Palmtag, doktor i sociologi vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet"

    --

    "Studien visar att allvarliga konflikter mellan föräldrarna tycks påverka barn mer i familjer där föräldrarna fortsätter att leva ihop, jämfört med dem vars föräldrar separerar. Det finns alltså ett samband mellan föräldrarnas konflikter i barndomen i familjer där föräldrarna fortsatt leva ihop och ett lägre välbefinnande hos barnet som vuxen. Men ett liknande samband fanns inte hos gruppen vars föräldrar separerat.


    ? Då kan man tänka på det här som folk ofta slänger ur sig, att ?vi ska hålla ihop för barnens skull?, att det kanske inte alltid är så bra. Inom separerade familjer är det mer betydelsefullt för hälsan ifall en eller båda föräldrarna haft en konflikt med barnet, än föräldrarnas konflikt sinsemellan. Konflikt mellan barn och förälder kan i sin tur vara en så kallad ?spillover-effekt?, från föräldrarnas konflikt, säger Eva-Lisa Palmtag."


    www.su.se/nyheter/hur-m%C3%A5r-barn-till-separerade-1.650338
  • Anonym (faktor)

    TS jag tycker synd om dig, för det är hemskt att inte få närhet och beröring av sin partner. Jag förstår inte varför du har accepterat denna fattigdom hela tiden i ert förhållande.

    Det är samtidigt ett stort arbete att dela på sig, så jag ger nog samma råd som till en del andra: Har man gått så långt så kan man lika gärna löpa linan ut och vänta ut barnens flytt. Eller i alla fall tills minsta blivit 16.

  • Hjelm

    Vill man inte längre leva med någon är vilken anledning som helst tillräcklig för skilsmässa. Det är inget som man behöver försvara.

  • Anonym (Ida)

    Är det viktigt för dig så är det ett giltigt skäl.
    Man har bara ett liv, vill man leva som man gör eller vill man ha en förändring?
    Så jag är helt enig med ovan. 
    Har det varit sådär i 27 år så lär det inte ändras på en kvart.
    Är hon öppen för att du får dina behov tillfredsställda på annat sätt (alltså med någon annan) nu när hon förmodligen förstår att hon inte är villig att ge dig det du önskar? 
    Jag personligen hade nog önskat mer.
    Jag gissar att när barnen flyttat hemifrån sen så kommer det andra ursäkter. Om man inte ens vill gå på en dejt för att det är onödigt så vet jag inte vad....

  • Anonym (Anonym)

    Håller med andra i tråden, varför har du stått ut så länge och bildat familj med denna kvinna om du nu varit missnöjd med sexlivet från allra första början?

    Du får väl helt enkelt fundera över om sexlivet är så pass viktigt för dig att det är värt att lämna förhållandet och sedan får du fatta ett beslut efter det.

Svar på tråden Dåligt sexliv - är det tillräckligt för skilsmässa?