Hjälp! Är min kollega intresserad eller inte?

Som en vanlig trevlig arbetskollega. Att det skulle finnas något annat intresse är nog bara önsketänkande från din sida. 

Däremot är det dags att ta itu med din partner på hemmaplan. Familjeterapi eller separation är vad du behöver fundera på INNAN du börjar bli k*t på kollegor.

Om du funderar på att lämna din partner så gör det. 

Men att börja fundera på en kollega, när ni båda är i förhållande, är jävligt oprofessionellt. 

Fundera på vilken sorts människa du vill vara. 

Såklart du får sådana svar, som här ovan... Att du ska dumpa din partner genast, och eventuellt behöve vara ensam, för att det är 'moraliskt korrekt'. 

Enligt min erfarenhet - och forskning - så fungerar inte livet riktigt så svart-vitt! 

För det första så är försälkselse en hormoniell reaktion, som påverkar kroppen och hjärnan. Det kan triggas av en doft! Så allt det där med att man "ska lämna sin partner FÖRE intresse uppstått", HUR ska det funka? På riktigt? När man kan bli förälskad plötsligt, utan att kunna stoppa hormonrusningen i kroppen?

Visst, du kan välja hur du agerar på dina känslor, och där håller jag med om att om du är kär, så bör du lämna din partner innan du påbörjar något nytt... Men även där tycker jag folk kan vara aningen orealistiska...

Om man har ett bra liv, och kanske barn med i bilden... Slänger man allt det i sjön när man inte ens vet om det faktiskt funkar även i sängkammaren med den nya? Njea,,, Det vore ett väldigt stort steg, utan tillräckligt med info.

Förtjänar din partner den behandlingen? Absolut inte! Men det är ändå rätt mänsligt att inte straffa sig själv.... Att inte ta onödiga risker. 

Sedan finns det männsikor som tror att de själva skulle agera annorlunda i samma situation (visst, visst), och andra som är mer förstående för hur sådana här situationer kan uppstå.

Så för att svara på din fråga - om din beskrivning verkligen stämmer, så är han nog intresserad av dig, ja.

Om du tänker att det är så, hur ser du dina alternativ för framtiden? 

Vill du ha en "fling" Ta då grepp på dig, och värna om nuvarande relation! Undvik denna person tills förälskelsen lagt sig!

Vill du bli tillsammans med denna person? Testa och se om tesen är korrekt, att han är itnresserad. Testa att lägga handen på hans arm när ni pratar, se om han backar. Små små steg framåt! (Inga trakasserier!) 

Verkar han itnresseard och du ger positiva signaler, kommer han nog föra framtiden på tal.

Samtidigt kan du mentalt förbereda din partner - har denna en chans att få ha kvar dig om han steppar upp på något sätt? Då är det kanske där du bör lägga fokus, eller?

Vill du ha kvar din kompis men också ditt förhållande, och bara få slut på funderingarna, så markera snällt men tydligt till kollegan att du har en partner och är nöjd med denna!

Kan fortsätta ge tips/försöka bena ut detta TS, men du behöver nog klura ut för dig själv vad det är DU vill? Det kan ju också vara så att du pga barndomen eller nåt annat har behov av uppmärksamhet? Också en sak du i så fall bör ta upp med din partner! Kanske tom berätta att du blir lite smickrad och lite mer "sedd" på jobbet - men att du älskar honom och att detta var en väckarklocka - att ni kanske måste rå om varandra lite extra just nu?

Det är en fin kollega som behövde nåt nytt på jobb för att få energi, så dök du upp hansbnya kollega och allt blev roligt igen.

Udda att folk ställer frågan om ni varit ihop.

Det med att du ser pigg ut och liknande, sån är jag också  kan komplimera örhängen och annat om jag tycker det är fint.

Jobbade med en äldre kvinna som hade haft det tufft senast tiden, flera bortgångar av både make och barn.
Hob hade genomgjort en ögonoperation och det lös om hennes ögon (svårt att förklara), jag sade till henne att hon hade vackra ögon och hon blev jätteglad.

Det är att vara en vän...inget annat.

Visst är man där så kanske man ser annat...ingen aning, tror ni ger varann positiv energi dock och kunna få bra sån på jobbet är som att vinna på Lotto.

Skrev ovanför att jag inte hade dem avsikterna från början överhuvudtaget. Och tagit avstånd pga obekväm i det. Inte van få den här uppmärksamheten jag beskriver. Men nyligen börjat bli nyfiken men att jag älskar min partner. Kanske är nyfiken för att veta hur jag ska hantera situationen för att kunna arbeta vidare med det för att undvika eller konfrontera att jag vill vara med min partner och vi kan ha det på en professionell nivå. Läs ovanför är det han som gett mig olika signaler inte jag som gett uppmärksamhet. Men jag förstår vad du menar och upplever att du just nu bara vill kasta skit på någon för att du har en dålig dag :)

Jag skriver tydligt att mina avsikter inte varit där och vill vara med min partner. Men förvirrad av den här uppmärksamheten man inte är van att få av en kollega. Tycker det är professionellt att vilja veta om man tänker fel för att undvika att något oprofessionelt ska uppstå eftersom jag inte vill såra eller vara intresserad egentligen men nyfiken för att kunna hantera situationen. Men förstår man kan tolka det som du skriver :)

Om du uppträder professionellt så kommer inget att hända. Och då ingår inte långa ögonkontakter eller danser t ex. Du uppmuntrar ju honom. 

Han som håller kvar blicken när han går förbi, jag avbryter oftast alltid (tycker ögonkontakt är obekvämt pga autism). Han som kom och ville dansa, tog det som en upp piggande sak då jag redan dansa med min andra kollega varv var den gången jag började misstänka och ana något mer då jag själv inte hade någon avsikt att ge uppmuntan eller ta kontakt så.

Vad är då ditt problem? Varför måste du veta vad han tycker? Du klarar väl av att vara proffesionell, då förstår han att du inte är intresserad. 

Å andra sidan blev du ju intresserad vid dansen och det är väl det han uppfattat. 

För att jag vill inte förstöra en arbetsrelation med en konfrontation om jag inte vet om jag tolkat allting rätt då jag faktiskt är rädd om relationen jag har med min kollega och även min partner. För när jag tog avstånd så blev han väldigt tillbakadragen inte alla kollegan som vill lära som jag uppskattade men det kom när jag visade att jag brydde mig när beteendet mot en var annorlunda. 

Vill du ha en professionell relation med din kollega och vårda din relation med din partner får du lov att sätta dig i förarsätet nu. Du behöver inte försöka tolka alla signaler från kollegan, bete dig bara proffsigt och var en bra kollega. Uppmuntra inte utsvävningar. Fundera inte på varför han backar. Gör ditt jobb bara.

Varför konfrontera? Uppträd proffesionellt. Och du har väl lärt dig arbetet nu. Och skulle han behandla dig dåligt så gå till chefen, då är det ett arbetsmiljöproblem. 

Varför vill du vara rädd om er arbetsrelation om det visar sig att han inte kan vara proffesionell mig dig? 

Och vad menar du med att du tog avstånd? Avstånd från vad? 

Om du uppträtt proffesionellt hela tiden finns inget att ta avstånd ifrån. 

Tack för ditt långa inlägg som gav men bekräftar vad jag själv har för tankar! Jag ville mest veta som du skriver att jag vill ha kvar min kollega som en bra vän då jag är rädd om det jag har, men svårt veta hur jag ska markera att jag har en partner jag är nöjd med. Är ingen bra känslomänniska, skulle beskriva mig lite trög i den aspekten har svårt tolka dem signalerna från någon annan än mig själv. Därför är sådana här lite diffusa saker svår tolkade eftersom jag inte vet om det är av vänlighet eller intresse. Klart det är kul med lite uppmärksamhet som piggar upp en litegrann, det skadat ju inte. Som de flesta skriver låter det som att jag skulle gjort något dukt, vilket jag inte har och skrivit att jag älskar och respekterar min partner. Men eftersom jag inte vet vad det är min kropp signalerar som du skriver om det är uppmärksamheten eller personen alt att det bara skulle vara spännande som gör mig förvirrad. 

uppskattade verkligen att du skrev, det gav mig nya tankar kring detta. Man vill inte heller konfrontera någon fel att man tror den är intresserad men inte är det så tar den avstånd i arbetet pga det heller. Svårt tycker jag!

Det du skrev med närhet och små steg framåt är det jag upplevt de gånger han medvetet hållt min hand i något av sammanhangen jag nämnt ovanför. Men även när han sträcker fram den i arbetat om jag är på hög höjd (fast han vet att jag helst gör allting själv och påpekat sedan start att han var i chock att jag orkade göra något som män anses klara fast jag är kvinna.) Så en hand eller famn behöver jag inte och har visat mer än en gång att jag bra hoppar ner själv utan det. Även när vi i slutet på passet ska byta om ser han till att gärna sitta i rummet med mig ensam & det märker jag väldigt tydligt då han vet att jag gärna går sist av och byter om (vi kan inte gå alla samtidigt pga styr produktion). Vet inte kanske är som folk skriver att jag över analyserar allting pga förvirrad. 

Hade jag befunnit mig i en annan sits utan partner och familj så vet jag inte hur det hade kunnat bli. Men just nu ör jag nöjd med min tillvaro. därför känns det extra förvirrande att en nyfikenhet har väckts som jag tyvärr har svårt att släppa. Eftersom man levt med samma person väldigt väldigt länge och inte fått uppmärksamhet av någon annan är det himla svårt att avgöra vad allt är. och givetvis skulle intresset bli för stort skulle jag givetvis inte ha samvetet efter sådan lång tid med barn avsluta det med att inte vara min partner trogen, det är trotts allt pappan till mina barn och min bästa vän sedan en lång tid tillbaka. 

Men eftersom det är någon ny känsla , är det svårt veta hur man ska göra sig av med den och hur man ska hantera det. Bara fortsätta ta avstånd och kolla bort för att undvika ögonkontakten eller fortsätta som vanligt och hoppas på att han tappar intresset och hajar vinkeln? Men jag har svårt att såra folk eller göra dem ledsna därför var jag rädd att det sist påverkade den personen så pass dåligt att den slöt sig sist då jag höll ordentligt avstånd. 

Jag kan skriva hur mycket som helst om detta och bara fortsätta vara förvirrad känns det som just nu. 

Att känslor ska va så hiskeligt svåra varför kan det inre vara mer svart-vitt (?!)  

 

Jag tyckte inte jag visade någon uppmärksamhet på något sätt efter det mot personen under eller efter dansen. Latjade med andra kollegan och tänkte kul att dansa med han också då vi alla hade väldigt kul och andra hakade på under dansgolvet. Men hur han sökt uppmärksamheten hos en då och efteråt är det som gjort en obekväm och tyst i ensam tillvaro eller svårt veta hur man ska vara professionell. Dessutom skrev jag att det väckte ett intresse som är svår bli av med dvs nyfikenheten i allting . Att få lite uppmärksamhet skadar ju faktiskt inte, där är jag och min partner överens. Bara man vet var man behåller underkläderna på och inte så är det lugnt. Jag har inte gjort eller gett uppmärksamhet tillbaka mer än varit vänlig och mig själv. Jag har aldrig haft så bra kollegor i grupp och jag uppskattar mina nya medarbetare otroligt mycket då dem är kompetenta och bra att arbeta med i övrigt! Därför känns en sådan här sak lite extra jobbig då jag helst vill hålla det professionellt. Samtidigt är jag en glad och social person vilket kan säkert uppfattas smickrande mm men svårt ändra på hur man är för att inte göra folk intresserade..

Ville mest bara få bekräftat om man bara är vänlig eller har ett intresse så man kan analysera mindre och lättare ta avstånd i tankarna. 

Japp, personen som ställde frågan är lite udda. Tror mest han var nyfiken då vi är i exakt samma ålder och den här kollegan var lite på mig och retas samt skrämmas en period som jag skrev ovanför. Kan nog lätt tolkas för andra som att man är intresserad av en på nått sätt då de kanske inte var van se sin kollega på det sättet mot någon , jag vet inte. Iallafall var hans reaktion att han blev vansinnigt generad de var svårt undvika. Men sa sol det var att nej det har vi inte. Han frågade sen om vi skulle vilja, och då sa med ett skratt ?nej aldrig? vi är ju kollegor bara :) varv samtalet fortsatte och kollegan jag nu undrar om är intresserad sa i samtalet att - det är vanligt idag att många träffas på arbetsplatsen, vanligare än man tror. 
Minns att jag svarade i stilen att - ja så är det säkert men jag är då här för att arbeta inte leta ny partner. 
Vi har ganska högt till tak på vårat arbetslag och kan prata om det mesta utan att någon tar illa upp så länge inget är trakasserier eller person angrepp. Lite kul måste man få ha är vi alla övrens om när vi jobbar långa pass ihop för att få tiden att gå. 

En ynnest att få arbeta med bra kollegor i grupp då det inte är så vanligt. Vi värderar det otroligt mycket i arbetslaget. Som du skrev - En lottovinst!

Men som du säger att ge en upp piggande komplimang eller liknande kan bara vara av vänlighet. Är själv väldigt omtänksam och positiv vilket kan säkert göra att någon kan uppfatta en fel. 

Jag ville mest få bekräftelsen för att lugna min förvirring och mina tankar om jag bara ska dra slutsatsen att personen är trevlig och att jag kan agera normalt vara sådan som jag är glad framåt och omtänksam utan att det ska tas fel. Samtidigt som en nyfikenhet inom mig väckts och jag vill veta om det är besvarat och om hur jag ska undvika personen i fråga eller hur jag ska agera om den som jag misstänker är intressera. :) svårt detta, dörför jag rådfrågar!