Tänkte att jag skulle starta en tråd där alla flikkor som jag är snortrötta på att vänta på att bli gravida.. trots att vi bara har försökt ett litet tag...
Här ka vi gnälla på varandra lite =)
Vad gör NI medans ni väntar på det stora + ét???
Efter en månads försök har jag valt att lägga det på hyllan..*ler* JAg menar att jag inte ska tänka på det så överdrivit mycket utan bara ha lite extra mys när jag tror att jag har ägglossning. Jag ska alltså inte köpa äggtest eller letat efter symptom hela tiden. Ta det som det kommer. Hoppas att det är en bra strategi.*ler*
ja.. det flesta säger till mig att jag *ska sluta tänka på det hela tien*.... men det e lättare sagt än gjort... jag hoppas din strategi fungerar för dig!! Jag tror inte jag kan köra med den för jag tänker på bebis hela tiden =)
Håller med er! Har inte heller försökt så länge men varit helknas sedan dess. Att jag dessutom gått i tre veckor och trott att det verkligen hänt något gör inte saken bättre. Hur inbillnings"sjuk" kan man bli på en skala? Eftersom jag fortfarande testar negativt har jag slutat att tro nu. (fast dödsstöten blir på lördag när jag testar för sista gången innan jag helt ger upp 
)
Nej, jag tror nog att man ska tagga ner... planera livet som vanligt och ta det som det händer. Själv ska jag cykla tjejvättern i juni och ser fram enormt mot att börja träna inför det!
Sedan att man tänker på bebis hela tiden ändå kan man väl inte rå för?
Om jag ska vara ärlig så drömmer jag t.om. om bebis på nätterna, så det där med att ta det som det kommer tar jag med en nypa salt..*ler*
hahhaaa... känns verkligen skönt att inte vara ensam... jag har tex börjat inhandla lite smått och gott till min kommande krabat.. det e helt knäppt.. men kan jue inte låta bli =)
Såååå långt har ju inte jag gått förstås... däremot har vi börjat kolla efter ny bil. Vi har en pickup som andrabil och det är ju ingen höjdare ur familjesynpunkt. Dessutom blir vi ständigt utnyttjade av folk som behöver låna en bil med flak. Är så trött på det. å den drar så mycket soppa att man skäms!!
hejsan...är inne på tredje försöket på tredje bebben. Bim efter helgen tror jag. Men inatt drömde jag att jag gjorde ett grav test och det blev positivt. Drömmen var väldigt verklig och detaljerad. Det var ett billligt test, en sticka, ingen stav (som jag normalt föredrar). Två röda streck. Jag vaknade och kunde riktigt "minnas" hur det var att vänta på resultatet. Så himla verkligt! Det tog någon minut när jag vaknade att inse att det var en dröm och att jag inte var i badrummet med en sticka i handen, utan nyvaken i sängen. Undrar om min dröm är ett tecken eller bara en fånig dröm som innebär att jag är alldeles för besatt av tanken på att bli gravid igen?
nåväl, nya nätter, nya drömmar. go´natt allihopa
Jag är verkligen skitless på att bara vänta! :( Vet att jag inte borde klaga och det är ju nästan dumt med tanke på dem som väntar flera år! Men jag kan ju inte rå över mina tankar :/
Ja, me! Man önksar hela tiden att det bara kunde gå fortare :)
Det här med att drömma känner jag verkligen igen... Jag drömmer om positiva graviditets test nästa varje natt,... man kan ju alltid hoppas att det e sanndrömmar.....
vi är på trdje försöket med andra barnet...jag vet att jag redan har en bebis som fortfarande är liten, men om man vill ha tätt mellan barnen??
vill ha pluss denna månad...(fick mens i lördags men nu är det nya tag...*ler*)
Lycka tii tjejer!!!
Jag är en riktig pina att vara kring antar jag... riktigt less och vill ha plus NU!! Grämer mig över att vi inte började tidigare.. haha... som att det inte hade vart lika jobbigt då?? :P
Jag är också SÅ trött på att vänta. slutade med p-piller i jul -05 och har försökt aktivt sen januari 06. Inte så länge jag vet men jag vill ju SÅ gärna. Hatar att få mens och blir så nere.
Vet att det är dumt coh så men jag kan inte rå för det :/.
Har BIM imorgon men det känns redan som om mensen är på väg?
Skrippo; Jag är i exakt samma situation som dig, slutade också med mina piller i dec-05 och testade negativt i dag på BIM men har inte känt att mensen är på G men den kommer nog imorgon...
Fattar inte varför det ska vara så svårt... det är så tråkigt med när man väl har bestämt sig för att skaffa barn, varför kan det då inte ta sig direkt....
Viktigaste är att fortsätta leva även under förväntningarnas tid. Dagen som är just i dag är din dag, oavsett om du blir gravid eller icke... Denna dag har också sin mening trots ett negativ svar på graviditetstest, trots ständigt återkommande mens och trots eviga frågan "varför just jag som har så svårt att bli gravid"...
Att acceptera det man inte kan förändra just nu är ett stort steg till framgång senare. Att tillåta sig själv att slappna av är friskhets och välbefinnandets täcken.
För att det som är menad för mig, dig, och oss kan ingen ta ifrån. Det kommer... För visa redan i morgon, för andra kanske nästa dag och för tredje kanske om ett år...
Hoppet dör sist...
Lycka till alla!
Min sambo och jag har försökt aktivt sen januari, men ännu inget positivt svar... Vi har ju två barn sen tidigare, men vill så gärna ha en liten till! När vi väl bestämt oss att försöka igen så vill man ju att det ska ske nu! Det är inte så lätt att pricka in ägglossningen och man ska inte ha samlag varje dag då ju, eftersom spermieaktiviteten blir sämre då.
Ska ha ägglossning på tisdag nästa vecka så det är bara att hålla tummarna!! :))
Hej!
Vill bara ta och påpeka en sak, man kan inte med tankens kraft påverka om man blir med barn eller inte.
Så att inte tänka på att bli gravid spelar ingen roll, man ska inte ta och lägga skulden på sig själv att det inte blir några barn. Om det ändå vore så lätt, då skulle ju dom som genom går ivf aldrig få barn för dom tänker på det, men så är inte fallet.
Har man väl bestämt sig för att man vill skaffa barn är det inget man glömmer eller inte tänker på.
Det handlar inte om vem som vill minst blir gravid och den som vill mest blir det inte.
Jag har försökt bli med barn i 15mån, jag gav upp i slutet men inte blev jag gravid för det.
Jag räknas nu till ofrivilligt barnlös efter 1års försökande och vägrar ta på mig skulden över att min kropp inte fungerar som den ska, jag har väldigt sällan äl. Har pco äggstockar och inte är det tankenskraft som gjort att jag inte kan få barn så lätt.
Nu ska jag ta hjälp av hormoner för att lyckas få till en graviditet.
Men mitt tips till er är att ni inte ska lägga skulden på er själva för att ni inte lyckas, det är nog jobbigt ändå efter månader av försök men ge inte upp det kommer ett barn till er alla på ett eller annat sätt, det är aldrig kört.
Lycka till!