Frågor om sin pappa

Hej! 

Jag har ensam vårdnad om mitt barn och har haft sen start. Pappan ville ej vara med alls i bilden och var tydlig med detta. Vi hade senast kontakt när jag var gravid i v 20. När faderskapet skulle fastställas och han skrev på papperna (vi gjorde detta vid separata tillfällen) ville han hälsa att mitt barn gärna får höra av sig till honom när han fyllt 18 om han önskar. 

vi har haft ett väldigt bra liv hittills jag och min son. Visst det är tufft men vi har bra stöd runt om. Jag har hela tiden varit rätt trygg i hur jag tänker lring allt det här med hans pappa. Jag har varit villig att vara ?the bad guy? alltså ?det va mig han inte ville leva med?, ?jag säger nej till att vi hör av oss till honom?, för att skydda min son. Tänkt att det är bättre att han får idolisera honom mer nu under barndomen och sen när han är 18 är valet hans om han vill ta kontakt. han har frågat en del om honom och jag har varit helt ärlig och svarat på hans frågor. Berättat att vi slutade vara kära och att hans pappa tyckte vi hade det bättre utan honom och att han bor med en annan familj nu. Men nu har han börjat uttrycka önskan om att få träffa honom och ser så förväntansfull ut i blicken.. 

jag har därför vörjat tvivla lite.. borde jag höra av mig och i alla fall fråga? kanske har han också ångrat sig? Får jag ett nej så vet jag ju det i alla fall.. eller borde jag gå på de orden han sa där vid födsel? är så rädd att rycka upp den trygga och lugna vardag jag och min som trots allt byggt upp.. 

nån som varit i liknande situation? Eller har lite tips eller tankar att komma med?