• Anonym (Jag)

    Hur acceptera att jag inte får fler barn?

    Jag har barn med mitt ex. En man som misshandlade mig och behandlade mig illa genom hela vårt långa förhållande. Jag trodde inte att jag ville ha fler barn efter hur traumatiskt han gjorde det för mig, men nu när jag är fri från honom (så gott det går med gemensamma barn) hade känslan börjat komma att jag nog vill det ändå, att få uppleva hur det är med en kärleksfull och stödjande partner... men så fick jag beskedet häromdagen.
    Jag måste börja med en medicin jag absolut inte får ta som gravid och jag kommer tvingas leva med den resten av livet. Inte nog med att det känns skitjobbigt att behöva stoppa i mig något jag absolut inte vill ha, så tar det ju även bort min möjlighet att få barn med en ny partner. Jag är i 30-årsåldern och det känns hemskt att någon annan ska ta det beslutet åt mig. Frågade om det inte fanns andra alternativ, men nej... blir jag gravid ändå kommer de propsa på abort, för medicinen utsätter bebisen för stora risker...

    Jag ÄR tacksam för de barn jag har, men efter allt jag varit med om känns det här nästan som ännu ett övergrepp... beslut tas över mitt huvud och som kommer påverka hela mitt liv...

  • Svar på tråden Hur acceptera att jag inte får fler barn?
  • Anonym (Acceptans)
    Anonym (Jag) skrev 2025-03-19 18:53:21 följande:
    Hur acceptera att jag inte får fler barn?

    Jag har barn med mitt ex. En man som misshandlade mig och behandlade mig illa genom hela vårt långa förhållande. Jag trodde inte att jag ville ha fler barn efter hur traumatiskt han gjorde det för mig, men nu när jag är fri från honom (så gott det går med gemensamma barn) hade känslan börjat komma att jag nog vill det ändå, att få uppleva hur det är med en kärleksfull och stödjande partner... men så fick jag beskedet häromdagen.
    Jag måste börja med en medicin jag absolut inte får ta som gravid och jag kommer tvingas leva med den resten av livet. Inte nog med att det känns skitjobbigt att behöva stoppa i mig något jag absolut inte vill ha, så tar det ju även bort min möjlighet att få barn med en ny partner. Jag är i 30-årsåldern och det känns hemskt att någon annan ska ta det beslutet åt mig. Frågade om det inte fanns andra alternativ, men nej... blir jag gravid ändå kommer de propsa på abort, för medicinen utsätter bebisen för stora risker...

    Jag ÄR tacksam för de barn jag har, men efter allt jag varit med om känns det här nästan som ännu ett övergrepp... beslut tas över mitt huvud och som kommer påverka hela mitt liv...


    Jag tänker att du får hitta en acceptans, hur svårt det än är. Om det bara finns en sån medicin så är det ju vad det är - tänk iaf, om du nu är en person som velat ha barn, vilken tur (om än i oturen med en dålig far) att du fick barn innan du blev tvungen att ta den medicinen.

    Sen tänker jag att det låter som att du helst vill ha fler barn för att få göra om småbarnstiden, men inte för att det är barnen i sig du vill ha, och det är inte en jättebra grund för fler barn. Kan du inte tänka att du nu, fri från exet, kan fokusera mer på de barn du har och ge dem mer än vad du kunde när du levde i ett destruktivt förhållande?
  • Anonym (Jag)
    Anonym (Acceptans) skrev 2025-03-19 18:59:56 följande:
    Jag tänker att du får hitta en acceptans, hur svårt det än är. Om det bara finns en sån medicin så är det ju vad det är - tänk iaf, om du nu är en person som velat ha barn, vilken tur (om än i oturen med en dålig far) att du fick barn innan du blev tvungen att ta den medicinen.

    Sen tänker jag att det låter som att du helst vill ha fler barn för att få göra om småbarnstiden, men inte för att det är barnen i sig du vill ha, och det är inte en jättebra grund för fler barn. Kan du inte tänka att du nu, fri från exet, kan fokusera mer på de barn du har och ge dem mer än vad du kunde när du levde i ett destruktivt förhållande?
    Kanske låter så, men så är det inte. Självklart är det inte bara småbarnstiden det handlar om, utan hela föräldragrejen med en bra partner.

    Det gör jag redan. Vi har varit separerade några år och vårt liv är totalt annorlunda mot innan. 
  • Tow2Mater

    Du behöver inte stoppa i dig något du absolut inte vill ha. Du har ett val.

    Skriv en klassisk lista med argument för och emot, sedan välj. Det borde ju göra det lättare att acceptera ditt val.

  • Anonym (Jag)
    Tow2Mater skrev 2025-03-19 19:47:01 följande:

    Du behöver inte stoppa i dig något du absolut inte vill ha. Du har ett val.

    Skriv en klassisk lista med argument för och emot, sedan välj. Det borde ju göra det lättare att acceptera ditt val.


    Jag dör utan.
  • Anonym (Acceptans)
    Anonym (Jag) skrev 2025-03-19 19:05:40 följande:
    Kanske låter så, men så är det inte. Självklart är det inte bara småbarnstiden det handlar om, utan hela föräldragrejen med en bra partner.

    Det gör jag redan. Vi har varit separerade några år och vårt liv är totalt annorlunda mot innan. 
    Ja men åter - du vill ha fler barn för upplevelsens skull, att göra det bättre, mer rätt osv. Inte för att du just vill ha ett barn till att uppfostra. Iaf är det vad du skriver.

    Och bra - men försök ta fasta på det? Det är ju sällan man får det där perfekta, man får det man får och så får man göra det bästa av det är min erfarenhet iaf. Jag tror de allra flesta har saker vi skulle vilja göra om och göra annorlunda eller få en ny chans på men som inte går av olika skäl.

    Det sämsta man gör är att älta det - det enda som sker är att man förlorar tid.
  • Tow2Mater
    Anonym (Jag) skrev 2025-03-19 19:51:00 följande:
    Jag dör utan.
    Då borde ju valet vara ganska lätt. Men det är fortfarande ditt val. Se det ur den askpekten. Kanske vara tacksam att du har ett val.
Svar på tråden Hur acceptera att jag inte får fler barn?