Upprörd över att inte få besöka på sjukhuset

Jag var med om det. Fast det var via order från sjukvården.  Vårdades på intensiven med strikta order om noll besök av massa orsaker . Bara att gilla läget. 
Vid hemkomst gällde fortfarande inga besök pga risk för infektion . Fick endast besök av hemsjukvård tills han var på benen någorlunda. 
Han själv tyckte det var skönt för att han skämdes över sin utsatthet och ändå inte ville ha mig där när han var som mest sårbar. 
Vi hördes via telefon och videosamtal istället när han orkade. 
Sen återförenades vi när han inte längre kände sig så utsatt och han själv kunde sköta sin hygien med dusch, raka sig osv. 
Det var jobbigt men det fanns inget val. 

Vissa är sådana. Tror inte att det är något personligt mot dig ts. Ibland kanske man bara vill få gå igenom någonting helt ensam. I det här fallet så verkar inte personen vilja visa sig inför dig när den känner sig som svagast. Kanske den är rädd för att du skulle tappa din kärlek eller respekt mot hen om du fick se den svag. 

Tror det bästa är att leta hen få ha sin sjukhusvistelse ifred och några dagar efteråt för att sedan "sparka in dörren" och visa att du vill finnas för den och att du inte klarade av att hålla ut längre.

Sparka in dörren? Alltså inte respektera att hen sagt nej till besök?

Det vill säga om det inte riskerar som personen skrev först i tråden, risk för infektion då. Videosamtal när hen orkar är även det med en bra ide, som personen skrev! 

Nej, hen vill bara inte ha besök.

Och vad är problemet att respektera det?

Viktigaste är väl att respektera ens partners önskan och vad hen är okej med?

Som påpekats, infektionsrisken. Inför större operationer ska allt man kommer i kontakt med vara i det närmaste sterilt och man ska inte träffa folk om det inte är absolut nödvändigt. Sedan vill inte alla visa sig i ett eländigt skick där man inte kunnat sköta sin hygien. Det måste respekteras. Man är trött, jättetrött efter stora ingrepp och vill helst vara ifred. Hemma kan man ha hemsjukvård och de vill helst inte att folk springer hos den nyopererade. Varje besök innebär en kraftansträngning och utsätt inte särbon för det. Man kan ha stora problem med magen, förstoppning, efter att ha legat på operationsbordet och det vill man kanske inte visa; lite integritet har man trots allt                                                                                                                                  
Lite skillnad om man är sambor eller gifta, men då vet man å andra sidan hur partnern vill ha det. Man
kan hålla sig för sIg själv i en annan del av bostaden men rycka in med dusch och annat. Som sammanlevande känner man varann bättre än som särbor, vanligtvis. Efter att jag själv kom från sjukhuset var jag noga med att sova i eget rum, det skulle ha känts väldigt jobbigt att ha någon bredvid. Vi hade mobilerna nära och när och när jag behövde hjälp med att gå upp på natten ringde jag, han låg i arbetsrummet. Jag hade inte orkat ropa.                                                                                                                                                            Vad är det som är så svårt stt förstå? TS behöver inte begripa någonting alls, bara respektera särbons önskan.
                                                                                                           

Det är väl TS som är särbon som ska vara på sjukhus i ännu en tråd?

Självklart reagerar man om ens partner inte vill träffa en på flera veckor. Vad dumt att blanda ihop det med huruvida man har respekt för partnern eller inte. 

Vill min partner inte träffa mig på flera veckor hade jag självklart fått följa den önskan. Men det betyder inte att jag hade grubblat mig blå över varför och varit väldigt sårad och ledsen över det.

I en normal vanlig relation skulle jag vilja påstå att det är en högst ovanlig önskan och jag hade ifrågasatt vad vi hade för relation om min partner änskade det. 

Och hur hade de ens gjort om de var sambo? Hade ts fått ta in på hotell då tills det passade? Eller är det lätt att avfärda ts bara för att de "bara" är särbo. Bara för att man rent praktiskt kan låta bli att träffas bara för att man är särbos och har två boenden så betyder inte det att det är rätt. 

När min särbo dummar sig med saker brukar jag alltid fråga om han hade tänkt samma om vi bodde ihop bara för att han ska få perspektiv.